Vi är dåliga på att hantera pengar!

Privatekonomi /
Vi är dåliga på att hantera pengar!

När vi gör ekonomiska val är vi orationella. Varje dag tar vi ett stort antal ekonomiska beslut där vi gång på gång upprepar samma typer av misstag.

Pengar har i vår värld kommit att bli ett mycket eftertraktat objekt. Dagens sociala tryck och decennier av tradition har fått oss att se pengar som trygghet och bekvämlighet.

Vi fattar ett stort antal ekonomiska beslut varje dag och ser pengar som en naturlig del av livet. Även om det är praktiskt att vi idag handlar med pengar, och inte byter varor med varandra i samma utsträckning som förr, så är det onaturligt för oss. Och relativt nytt om man tänker på hur länge vi har existerat, utan pengar.

Vi är inte rationella

Vi är alla mycket mindre rationella i vårt beslutsfattande än ekonomisk teori förutsätter. Vi gör alla samma typer av misstag om och om igen, på grund av hur våra hjärnor är ”uppkopplade” och hur de olika delarna i hjärnan kommunicerar.

Vi tar genvägar vid ekonomiska beslut

För att spara tid och energi, och för att effektivt kunna fatta snabba beslut, har vi utvecklat förmågan att skapa genvägar. Om vi inför varje val skulle fastna i rationella och tidskrävande beslutsprocesser skulle inte många beslut bli tagna. Istället använder vi oss av mentala tumregler. Nackdelen med tumregler är att de förenklar och förvränger världen. De fokuserar ofta på viss typ av information och missar annan. Nedan följer fem vanliga tumregler vi använder oss av.

  1. Anchoring – Inprogrammerade uppfattningar

När vi tar beslut gör vi det ofta baserat på initiala associationer som snabbt formas och som får en stark påverkan på vårt beteende. Vi kan t.ex. tro att det är mer sannolikt att vi ska dö i en flygolycka än i hudcancer på grund av att flygkrascher oftare rapporteras i media. Effekten av handlares satsning på ”rea” och ”gratis” kan förklaras av Anchoring eftersom orden får oss att glömma de negativa aspekterna av ett köpbeslut och istället fokusera på vår uppfattning som säger att rea och gratis är bra.

  1. Framing – Köpets sammanhang

För att kunna prioritera bland all information vi ständigt utsätts för gör vi relativa jämförelser. Hur ett erbjudande presenteras för oss och i vilket sammanhang har en stor betydelse för hur vårt beteende påverkas. Framing förklarar varför vi betalar 35 kronor för en kopp kaffe på Waynes Coffee trots att det kostar oss max 5 kronor att göra en kopp hemma. Kaffet kostar ungefär detsamma på närliggande caféer, och genom relativa jämförelser så känns det som ett okej pris.

  1. Loss Aversion - Riskminimering

Våra hjärnor är skapta efter riskminimeringsprincipen. Vi föredrar att undvika förluster mer än vi vill jaga vinster. Vissa studier tyder på att förluster är dubbelt så kraftfulla, psykologiskt, som vinster. Vi blåser ofta upp värdet av det vi äger och vi överdriver ofta risken för sådant vi inte har eller har erfarenhet av. ”Pengarna tillbaka-garantier” och ”Gratis introduktionsperioder” är effektiva på grund av Loss Aversion. När vi väl har något är det svårare att avstå ifrån det.

  1. Immediacy bias – Vi prioriterar det nya

Vi väljer att prioritera det nya när vi har mycket information. Hur saker och ting känns just i detta nu är väldigt viktigt för oss, även om det långsiktigt inte behöver vara det. Vi uppfattar omedelbara känslor som mer intensiva än tidigare känslor. Immediacy bias förklarar varför vi är mer benägna att teckna en ny skadeförsäkring efter att en olycka har inträffat, eller varför vi är mer benägna att konsumera efter att vi fått skatteåterbäringen, jämfört med om vi har sparat ihop motsvarande summa.

  1. Status quo bias – Vi är vanedjur

Tumregeln Status quo bias förklarar varför vi gör val på basis av tidigare val, allt för att underlätta livet för oss. Tyvärr är det inte bara bra val som blir en vana. Även ogynnsamma val blir lätt till ovanor. Och tyvärr omprövar vi sällan våra val när världen runt omkring oss förändras. Enligt Johan Östlund (Chief Planning Officer på Leo Burnett i Shanghai) förklarar Status quo bias varför upp till 80 procent av bilförsäkringar i Japan förnyas hos samma företag trots att det sker till kraftigt ökade premier.

Källa: Wikipedia,
The Brand-Man och Kahneman och Tversky


Skriven av: Christina Söderberg, Compricers sparekonom
Kontakt: christina.soderberg@compricer.se
 

De senaste artiklarna


Relaterade artiklar


Compricers Expertpanel
Ställ din fråga gällande privatekonomi
Din fråga har blivit skickad till expertpanelen.
Jämförs just nu
Bilförsäkring
Halvförsäkring, Saab 9-5 vector sportcom
  • Lägst årskostnad 2 184 kr
  • Högst årskostnad 3 304 kr
  • Att spara 1 120 kr

Jämför här

Bilförsäkring
Hitta lägsta priset på din bilförsäkring! Du kan spara tusentals kronor på rätt val!

Jämför här

Nyheter för din plånbok
Varför är det olika skatt i olika kommuner? Och vilken skattetabell har jag som pensionär?
Varför är det olika skatt i olika kommuner? Och vilken skattetabell har jag som pensionär?
Dyraste och billigaste miljöbilen att äga 2020
Dyraste och billigaste miljöbilen att äga 2020
Rörlig eller bunden ränta på 2-5 års sikt?
Rörlig eller bunden ränta på 2-5 års sikt?

Nyhetsbrev
Få tips och råd samt aktuella ämnen om privatekonomi till din brevlåda varje vecka.

Nyhetsbrev
Tack för ditt intresse! Vi har mottagit din anmälan att få vårt nyhetsbrev.

Du kan såklart avanmäla dig när du vill.

Min Stora Dag!
Vi stödjer MinStoraDag!
Tack alla ni som jämför och låter oss hjälpa er att spara pengar.
I gengäld stödjer vi MinStoraDag!
Compricer Wiki
Lär dig om privatekonomi med Compricers Wiki.

Gå till Wikin