Vi köper prisvärda fonder – och dissar komplicerade alternativ. Hurra!

christina_sahlberg
Christina Sahlberg
Pension /
1 minuts läsning
Vi köper prisvärda fonder – och dissar komplicerade alternativ. Hurra!

Avgifter avgifter avgifter. Ränta på ränta på ränta. Dessa två koncept kan, om inte göra dig rik, så i alla fall göra dig rikare.


Enligt pensionsbolaget AMF Fonders årliga fondavgiftsrapport har utbudet av fonder på den svenska marknaden vuxit kraftigt under de senaste tio åren. Samtidigt verkar vi svenskar hitta prisvärda alternativ till lägre avgifter i en högre utsträckning. Hurra säger jag.

Enligt rapporten har antalet aktiefonder ökat från 891 till 2008 fonder sedan 2006. Antalet räntefonder har ökat från 218 till 659 och antalet blandfonder (räntor och aktier) gått från 117 till 374 st. Fonder inom kategorin Alternativa investeringar har stigit till 291 stycket från 61.

Förvaltningsavgiften för Sverigeregistrerade aktiefonder har sjunkit från i genomsnitt 1,33 till 1,28 procent under samma tioårsperiod. För blandfonder steg istället den genomsnittliga förvaltningsavgiften från 1,47 procent till 1,54 procent.

Avgift på 1,54 procent. För att någon ska ta hand om den fond jag investerar i. Det är väl inget att bråka om?

Men låt oss räkna.

  • Du sparar 1 000 kronor i månaden.
  • Du köper en aktiefond. Du får 8 procents avkastning i genomsnitt varje år.
  • Du sparar i 25 år.

>> Avgift 1,54 %. Värde efter 25 år = 697 877 kronor
>> Avgift 0,30 %. Värde efter 25 år = 812 118 kronor

(ingen skatt är medräknad här)

115 000 kronor har du alltså betalat i avgifter. I onödan. Dyra fonder levererar tyvärr, i genomsnitt, inte bättre än billigare.

Uppmaning! Ta en titt på dina fonder i ditt pensionssparande och i ditt egna sparande. Betalar du avgifter närmare en procent eller mer? Har fonderna du valt levererat sämre än sitt jämförelseindex i genomsnitt under åren? Då är det troligtvis en mindre bra fond. Och avgifterna är den troliga boven. Byt till en global indexfond (eller flera så sprider du riskerna) med låga avgifter istället.

Christina Sahlberg, author

Om skribenten

Christina Sahlberg, Sparekonom på Compricer

Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och två år senare debuterade hon som författare med boken "Fixa din privatekonomi: smarta lifehacks för mer pengar och ett rikare liv" på Roos & Tegnérs bokförlag.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi - till din brevlåda - varje vecka.

Vi har mottagit din anmälan till vårt nyhetsbrev. Du kan såklart avanmälan dig när du vill.

De senaste artiklarna


Relaterade artiklar


Läs vidare


Nästa artikel

Singel i bostadsrätt = 2 - 3 månadslöner i buffert

1 minuts läsning

Och svaret på frågan: Det beror på. Typiskt jobbigt svar – kan någon inte bara säga vad som gäller?  Jodå, det gjorde faktiskt Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, i en artikel i SvD i förra veckan. Hon svarar precis som j...

Föregående artikel