Riksbanken höjde återigen reporäntan med 0,25 procent vid deras möte i april. Orsaken till att de höjer räntan är att Sveriges ekonomi fortsätter att gå bra och att arbetsmarknaden förbättras. Inflationen väntas att stiga på sikt och för att hålla den runt två procent som är deras mål, behöver reporäntan höjas. I senaste prognosen räknar de med att fortsätta att stegvis höja räntan under kommande år.

Det innebär även att bolånen kommer att höjas. Det var sjätte gången som Riksbanken justerade räntan uppåt och för bolåntagare med tremånaders bindningstid har räntekostnaden mer än fördubblats sedan höjningarna inleddes och ligger nu i slutet av april på knappt fyra procent. Även om räntekostnaden för ett miljonlån med tremånaders bindningstid har ökat med cirka 1 300 kronor per månad efter skatteavdrag, så ska man inte glömma att räntan fortfarande ligger på en jämförelsevis låg nivå.

Det är lätt att glömma att tremånads boränta låg över sex procent hösten 2008. Den sjönk sedan dramatiskt och bottnade på drygt 1,5 procent bara ett år senare. För ett miljonlån föll räntekostnaden från 3 500 kronor per månad till cirka 900 kronor per månad räknat efter skatteavdrag. Det innebar att hushållet fick cirka 2 600 kronor billigare räntekostnad. Om bolånet är tre miljoner istället, lättade kostnaderna med drygt 7 800 per månad. Det har gett hushållen ett stort utrymme för ökad konsumtion och sparande. Nu när räntan åter är på väg upp är det jobbigare att anpassa sig till högre räntekostnader och att dra ner på konsumtionen igen.

Enligt Konjunkturinstitutets senaste barometer räknar hushållen generellt med högre boränta. Men alla har nog inte räknat så noga på vad det innebär för det egna bolånet. Jag tycker det är klokt att räkna på hur höga räntekostnaderna blir med 6-7 procent och se till att det finns marginaler för det. För att anpassa ekonomin för högre räntor kan man se till att öka sitt sparande med mellanskillnaden mellan dagens boränta och minst sex procent. Hur stor reserven ska vara är naturligtvis individuellt beroende på hur hushållens övriga ekonomi ser ut. Men att spara ihop så pass mycket så att familjen klarar en högre räntekostnad under ett år kan man ha som en målsättning. Under den tiden hinner hushållet förmodligen ställa om sin ekonomi efter rådande omständigheter.

Det är fler som väljer bunden ränta idag på hela eller delar av lånet, än för några månader sedan. Det kan vara en bra strategi för dem som vill veta hur hög räntekostnaden kommer att bli under vald period. Är lånet stort är det klokt att dela upp det i fler delar och välja olika bindningstider för att minska risken att hela lånet ska bindas om under en period då räntan ligger högt. Har du relativt lite lån eller goda ekonomiska marginaler kan det emellertid vara lönsammast att välja tremånaders bindningstid på den största delen av lånet. Ett alternativ till att binda är att spara extra på ett konto för att bygga upp en reserv. Glöm inte att amortering är ett viktigt sparande som på sikt minskar lånet och räntekostnaderna.

Elisabeth Hedmark
Privatekonom
Länsförsäkringar