Bostaden och bolånen är frågor som engagerar de flesta. Det är långa åtaganden som ofta tar stort utrymme i hushållens ekonomi. En del kan därför känna en viss osäkerhet nu när bostadsmarknaden har svalnat och ränteavdrag, fastighetsskatt och amorteringskrav diskuteras. Hushållsekonomin är beroende av många faktorer som är svåra att påverka själv.

Förutsättningarna för bostadsägare har ändrats på fler sätt de senaste åren. Det mest positiva är att räntan har sjunkit. Innan finanskrisen tog fart låg tremånadersräntan över 6 procent för att sedan sjunka till historiskt låga 1,5 procent. Även om räntan har stigit sedan dess ligger den på en förhållandevis låg nivå. Det betyder att även om hushållen har större lån på sina bostäder, är räntekostnaden som andel av den disponibla inkomsten generellt sätt lägre än den var för några år sedan. Som exempel har ett hushåll med 2 miljoner i bolån betalat runt 7 000 kronor i månaden med 6 procent ränta efter skatteavdrag. När räntan sänktes till 1,5 procent blev kostnaden istället 1 750 kronor per månad. I nuläget ligger räntan på cirka 3,5 procent efter Riksbankens senaste sänkning av reporäntan. Troligen kommer den att ligga däromkring en bit in på nästa år. Möjligtvis kan det bli ytterligare sänkning. Riksbankens bedömning är att reporäntan ligger still på nuvarande nivå för att sedan stiga under nästa år, vilket även trycker upp bostadsräntorna.

Ytterligare lättnader blev det i samband med att fastighetsskatten togs bort och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Det innebar för de flesta en betydligt lägre kostnad, i många fall flera tusen kronor lägre per år. Dessutom har bostadsägare som ägt sin bostad under många år generellt fått en stor värdeuppgång. Andra kostnader som el och värme har däremot höjts.

Bind inte lånen längre än du tänker bo kvar
Det är fortfarande vanligast att bolåntagare har tremånaders bindningstid och de påverkas därför snabbt vid ränteändringar. Det är naturligtvis positivt när räntan sjunker men när det vänder uppåt igen blir det tuffare. Men det har blivit vanligare att binda lånen på längre tid, vilket ökar tryggheten av att i förväg veta räntekostnaderna under några år framöver. Det underlättar för att långsiktigt kunna anpassa ekonomin. Men det är samtidigt viktigt att inte binda räntan längre tid än du räknar med att bo kvar. Måste lånet lösas innan tiden går ut, blir du tvungen att betala ränteskillnadsersättning till banken.

Under 2010 infördes bolånetaket som ett steg i att minska hushållen skulder. Det är en regel som innebär att du inte får belåna bostaden till mer än 85 procent av värdet. Du behöver därför en egen kapitalinsats på 15 procent av priset på bostaden. Det ställer högre krav på de som inte är inne på bostadsmarknaden idag, framför allt yngre spekulanter. Du behöver också räkna med att klara en högre ränta än den som gäller idag. Bostadsmarknaden har blivit trögare och det tar längre tid att göra affärer idag. Det innebär att du som köpare slipper ta ogenomtänkta snabba beslut och har även mer att välja på. Vilket är positivt.

Den prisuppgång på bostäder som vi har haft under många år kommer vi sannolikt inte att få se igen. Men de flesta tror inte att vi har en bostadsbubbla utan prisuppgången förklaras till stor del på inkomstökningar, sänkta räntor och lågt bostadsbyggande. Vi förväntar oss en lugnare utveckling framöver med generellt en mer modest uppgång men med lokala avvikelser. Enligt småhusbarometern från SCB har priserna stigit något och är nästan tillbaka på nivån som gällde för ett år sedan men de lokala variationerna är stora.

Se över din hushållsekonomi
Är du bostadsägare med stora bolån till tremånaders ränta, snäva marginaler och har amorteringsfritt, gör du klokt i att trygga ekonomin. Det kan vara genom att binda en del av bolånet, börja amortera eller utöka sparandet. Det minskar sårbarheten i hushållsekonomin om något oplanerat skulle inträffa och du blir mer förberedd när räntorna åter börja stiga framöver.