Statlig inkomstskatt - brytpunkt och gräns 2026
Statlig inkomstskatt är en skatt som du som privatperson kan behöva betala, utöver den kommunala inkomstskatten. Den gäller bara om din beskattningsbara förvärvsinkomst överstiger en viss gräns, som bestäms av regeringen och justeras varje år. Här berättar vi mer om hur den statliga inkomstskatten fungerar och vem som behöver betala den.
Vad är statlig inkomstskatt?
Statlig inkomstskatt är en del av den totala inkomstbeskattningen i Sverige och betalas till staten utöver den kommunala inkomstskatten. Denna skatt gäller för personer som har en årsinkomst över en viss nivå. Tidigare var den statliga inkomstskatten progressiv med flera nivåer, men sedan 2020 finns endast en nivå: 20 procent på den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger brytpunkten.
Den statliga inkomstskatten baseras på din beskattningsbara inkomst, det vill säga inkomsten efter grundavdrag. Skiktgränsen är den nivå på beskattningsbar inkomst där den statliga skatten börjar tas ut. Brytpunkten visar vilken bruttoinkomst du behöver ha för att komma upp till skiktgränsen efter grundavdrag.
I Sverige består inkomstskatten totalt av två komponenter:
- Kommunal inkomstskatt: Den kommunala inkomstskatten varierar beroende på kommun, men ligger generellt kring 29-34 procent av den beskattningsbara inkomsten.
- Statlig inkomstskatt: Betalas endast av den som har en beskattningsbar årsinkomst över en viss gräns, och är 20 procent på den del som överstiger brytpunkten.
Exempel på hur statlig inkomstskatt beräknas:
Om du har en beskattningsbar inkomst på 700 000 kronor år 2026 betalar du kommunalskatt på hela beloppet och statlig inkomstskatt på det som överstiger brytpunkten (643 000 kr för personer under 66 år):
700 000 – 643 000 = 57 000kr
20 % statlig skatt på 57 000 kr = 11 400 kr i statlig inkomstskatt
När betalar man statlig inkomstskatt?
Du betalar statlig inkomstskatt om din beskattningsbara förvärvsinkomst överstiger skiktgränsen, som för inkomståret 2026 är 643 000 kronor. Det motsvarar en bruttoinkomst (före grundavdrag) på cirka 660 400 kronor om du är under 66 år. På den del av inkomsten som överstiger skiktgränsen betalar du 20 procent i statlig inkomstskatt. Skiktgränsen räknas vanligtvis upp varje år med 2 procent plus inflation, om inte politikerna beslutar annat.
Skillnaden mellan bruttoinkomst och beskattningsbar inkomst
Bruttoinkomst: Inkomst före avdrag.
Beskattningsbar inkomst: Inkomst efter grundavdrag (och i vissa fall andra avdrag som pensionsförsäkring, resor, etc.).
Så påverkar grundavdraget den statliga skatten
Grundavdrag är ett automatiskt skatteavdrag som alla med inkomst får. Det innebär att en viss del av din inkomst är skattefri – du betalar alltså bara skatt på det som återstår efter att grundavdraget dragits bort.
Storleken på grundavdraget beror på hur mycket du tjänar och din ålder, men du behöver inte räkna ut det själv – Skatteverket gör det åt dig. När man pratar om brytpunkt för statlig inkomstskatt syftar man på den inkomst som återstår efter att grundavdraget dragits av. Det är först när din beskattningsbara inkomst passerar brytpunkten som du börjar betala statlig inkomstskatt.
Skiktgräns eller brytpunkt – vad är skillnaden?
Skiktgräns är den inkomstnivå som fastställs av regeringen och som avgör när statlig inkomstskatt börjar tas ut. För inkomståret 2026 är skiktgränsen 643 000 kronor.
Brytpunkt är den faktiska inkomst du kan ha innan du börjar betala statlig inkomstskatt, efter att grundavdraget har räknats bort.
Brytpunkten motsvarar den bruttoinkomst som ger en beskattningsbar inkomst lika med skiktgränsen efter grundavdrag. För inkomståret 2026 är brytpunkten 660 400 kronor för personer under 66 år och 751 100 kronor för personer som fyllt 66 år vid årets ingång. Det är först när din beskattningsbara inkomst överstiger brytpunkten som du börjar betala statlig inkomstskatt.
Statlig inkomstskatt för juridiska personer
Statlig inkomstskatt för juridiska personer, som aktiebolag, kallas ofta bolagsskatt och är en separat skatteform. Den ligger på 20,6 procent och är inte kopplad till inkomstnivåer som hos privatpersoner.
Fler lästips om skatter
Här kan du läsa om hur hög kommunalskatten, kyrkoskatten, bilskatten och fordonsskatten är.
Compricers Expertpanel
Ställ din fråga gällande privatekonomi
De senaste artiklarna
Visa alla artiklarnaTakrengöring – skydda både huset och din plånbok
Mossa och alger på taket kan orsaka frostsprängning, fuktskador och dyra reparationer. Läs om hur du bör rengöra taket och vilken metod som passar bäst.
Inför elvintern: Stor skillnad mellan elområdena
Elpriserna skiljer sig kraftigt mellan norra och södra Sverige i höst. Läs vad som ligger bakom prisskillnaderna och hur du väljer rätt elavtal inför vintern.
Relaterade artiklar
Visa alla artiklarnaBudgeten för 2027 dröjer – det här gäller redan nu
Höstbudgeten dröjer i väntan på ny regering, men flera beslut om skatter och bidrag är redan klara. Här får du koll på vad som gäller för din plånbok 2027.
Statslåneräntan kryper uppåt – så mycket dyrare kan ditt ISK bli 2027
ISK-skatten styrs av statslåneräntan, som stigit – vilket kan ge en högre skattenota 2027. Se hur mycket mer du kan få betala och vad du kan göra redan nu.
Läs vidare
Investeringssparkonto (ISK) - Allt du behöver veta
Här hittar du allt du behöver veta om investeringssparkonto, ISK. Vilka fördelar respektive nackdelar finns? Hur fungerar skatten och vad kan du spara i? Om investeringssparkontot Från och med årsskiftet 2011/2012 lanserades en ny sparform i Sverige, investering...
Styrränta – Så fungerar styrräntan i Sverige
Styrränta är den ränta som Riksbanken sätter för att påverka inflationen i Sverige. Här kan du läsa om hur styrräntan fungerar och hur den påverkar dig. Vad är styrränta? En styrränta är en ränta som sä...
Jämför priser från 254 bolag
Nyheter för din plånbok
Nyhetsbrev
Få tips och råd samt aktuella ämnen om privatekonomi till din brevlåda varje vecka.