Detta händer med ditt bolån 2021

Lån / Bolån /
7 minuters läsning
Detta händer med ditt bolån 2021

Räntekrig, amorteringskrav, riksbanksbesked och bolånemarginaler. Här går vi igenom vad som sker på bolånemarknaden just nu och hur din ekonomi kan påverkas 2021.

Bolånen ökar

Hushållens skulder har ökat snabbt under 20 års tid i takt med stigande bostadspriser. Enligt en rapport över den svenska bolånemarknaden 2020 konstaterar Finansinspektionen att hushållen i januari 2020 hade skulder på 4 244 miljarder kronor. Av dessa utgjorde bolån 82 procent.

Högre ränta oroar

Historiskt låga räntor och stabil inkomstutveckling har pressat upp priserna på bostäder och därmed hur mycket lån ett hushåll behöver ta för att kunna köpa sig en bostad. I takt med att lånen ökar stiger också känsligheten för vad som sker på bolånemarknaden. Även svagt stigande räntor får en stor effekt på hushållens ekonomi.
 
Så mycket påverkar en högre ränta

Tabellen visar hur mycket räntekostnaden ökar totalt per år vid olika lånebelopp och ränteförändringar. Tabellen tar inte hänsyn till ränteavdraget på 30 procent.

Lånebelopp + 0,25 % + 0,50 % + 0,75 % + 1 %
500 000 kr 1 250 kr 2 500 kr 3 750 kr 5 000 kr
1 000 000 kr 2 500 kr 5 000 kr 7 500 kr 10 000 kr
2 000 000 kr 5 000 kr 10 000 kr 15 000 kr 20 000 kr
3 000 000 kr 7 500 kr 15 000 kr 22 500 kr 30 000 kr
5 000 000 kr 12 500 kr 25 000 kr 37 500 kr 50 000 kr
10 000 000 kr 25 000 kr 50 000 kr 75 000 kr 100 000 kr


Det är den här tabellen som får allt fler hushåll att rysa. Tanken på att även en liten ränteförändring får stora konsekvenser.

Den som haft bolån ett tag vet att dagens räntor på omkring 1,25 – 1,50 procent inte hör till vanligheten. Faktum är att vi aldrig haft så här låga räntor tidigare.

Den som hade ett bolån för tolv år sedan betalade ungefär 5 procent i rörlig ränta. För den som lånat två miljoner kronor till en ränta på 1,50 procent innebär en ökning med 3,50 procentenheter att kostnaden stiger med 70 000 kronor om året eller drygt 6 000 kronor per månad.

Det är inte sannolikt att bolåneräntorna skulle öka så mycket i närtid. Det är till och med att betrakta som högst osannolikt. Men det visar på vilken känslighet hushållen har idag jämfört med för bara ett decennium sedan.

Räntekrig

Du har kanske sett i media att det råder räntekrig på bolånemarknaden? Förvisso tillspetsade rubriker men det finns flera orsaker till att bankerna behövt sänka sina räntor under hösten.

Framförallt är det de bundna boräntorna som sänkts och det beror på att konkurrensen på marknaden ökat kraftigt. De stora bankerna (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank) som traditionellt dominerat nyutlåningen för bolån får se sig pressade av retailbanker såsom SBAB, Länsförsäkringar, Skandiabanken och Landshypotek.

Dessutom bidrar bolåneförmedlare som Compricer Bolån och Lånekoll samt nya aktörer som Hypoteket och Stabelo till att pressa ned räntorna till förmån för dig som kund.

Storbankerna vill helst inte priskriga men har tvingats till det på grund av konkurrensen. Sättet man gör det på är framförallt genom att sänka de bundna räntorna så att man binder upp dig som kund under ett eller flera år.

Bankernas bolånemarginaler

Bankernas bolånemarginaler, det vill säga hur mycket vinst bankerna gör på våra bolån, steg från 1,26 procent vid slutet av det andra kvartalet till 1,44 procent vid utgången av det tredje kvartalet.

Det innebär att bankerna nu tjänar mer på våra bolån än tidigare i år. Enligt Finansinspektionen beror detta på att riskpremierna på kreditmarknaderna minskat vilket gjort att bankernas finansieringskostnader sjunkit. De bolåneräntor som bankerna erbjudit hushållen har också sjunkit men inte lika mycket. Bankerna har alltså behållit en större del av de sänkta kostnaderna istället för att låta hushållen få lägre räntor.

Vad betyder detta för dig som har bolån?

Jo att det finns ännu större utrymme nu än tidigare för dig som vill pruta på ditt bolån.

Amorteringskravet tillbaka 2021?

De hushåll som omfattas av amorteringskravet, cirka 600 000 till antalet, kan begära att pausa sina amorteringar under coronakrisen. Hittills har över 200 000 hushåll gjort det. Åtgärden som infördes av Finansinspektionen i våras kom till för att underlätta för hushållen med anledning av pandemin.

Amorteringsbefrielsen är frivillig och gäller till och med den sista augusti 2021 och därefter är planen att återinföra amorteringskravet om man bedömer att ekonomin och hushållen skulle klara det.

Ett uttalande från generaldirektör Erik Thedéen den 17 november indikerar att myndigheten just nu inte har några planer på att låta amorteringbefrielsen fortsätta efter sommaren nästa år men att det är krisens omfattning under våren som kommer avgöra.

Senast i april 2021 kommer myndigheten, enligt generaldirektören, att kommunicera hur man ser på amorteringskravet därefter.

Reporäntan och boräntorna framöver

Den 26 november meddelade Riksbanken att man lämnar reporäntan oförändrad efter det senaste penningpolitiska mötet. Det innebär att räntan ligger kvar på 0 procent. Dessutom meddelade direktionen att man utökar och förlänger Riksbankens värdepappersköp från 500 upp till 700 miljarder kronor fram till den 31 december 2021.

Detta innebär rent konkret att Riksbanken inför åtgärder som syftar till att skapa trygghet på marknaden, att man gör allt man kan för att stödja ekonomin penningpolitiskt.

Enligt Riksbankens prognos väntar man sig att reporäntan ligger kvar på 0 procent åtminstone till slutet av 2023. Nästa räntebesked lämnas den 10 februari 2021.

Vad innebär detta för räntan på ditt bolån framöver?

Sammantaget ger Riksbankens besked en press nedåt på räntorna och allt annat lika bör det innebära att räntorna fortsätter ligga kvar på dessa låga nivåer under nästa år. Naturligtvis kan saker och ting ske som förändrar denna bild.

Skulle krisen förvärras kan det leda till högre räntor men världens viktigaste centralbanker är tydliga i sitt besked. De gör allt vad de kan för att hålla nere räntorna och därmed också den ränta du som kund får betala för ditt bolån.
 
Skulle en ljusning ske och ekonomin återhämtar sig till det normala snabbare än väntat kan räntorna stiga tidigare än prognostiserat.
 
Enligt en boränteprognos från Nordea kan ett sådant scenario innebära att centralbankerna kan minska på sin expansiva penningpolitik vilket kan göra att räntorna kommer upp något.
 
Huvudscenariot är dock att Riksbankens räntepolitik, i kombination med hård konkurrens på bolånemarknaden, gör att boräntorna inte stiger nämnvärt under de närmaste två åren.

Sammanfattning

  • Hushållens bolån ökar och vi blir allt mer räntekänsliga. Även små ränteförändringar ger stora kostnadsökningar för många hushåll.
     
  • Ett räntekrig har brutit ut där många banker sänkt sina bundna räntor för att locka dig som kund att binda dig under lång tid.
     
  • Världens centralbanker har under året genomfört kraftfulla åtgärdspaket vilket i kombination med lägre upplevd risk på marknaden gjort att bankernas upplåningskostnader minskat.
     
  • En liten del av detta har de låtit hushållen fått ta del av genom sänkta räntor men det mesta har dom behållit själva. Att bankerna bolånemarginaler förbättrats är en tydlig signal om att det kan finnas pengar att spara på att pruta på räntan.
     
  • Amorteringskravet kan återinföras den 31 augusti 2021. Senast i april 2021 kommer Finansinspektionen meddela om man lyfter amorteringsbefrielsen eller förlänger det.
     
  • Bolåneräntorna kommer sannolikt ligga kvar på nuvarande nivå det närmaste året men skulle tecken på snabb återhämtning i ekonomin komma så kan räntorna öka något. Konkurrensen på bolånemarknaden kan sannolikt bidra till att dämpa en sådan mindre ökning.


 Skriven av Mikael Karlsson på Finansportalen

Prenumerera på vårt nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi - till din brevlåda - varje vecka.

Vi har mottagit din anmälan till vårt nyhetsbrev. Du kan såklart avanmälan dig när du vill.

De senaste artiklarna


Relaterade artiklar


Läs vidare


Nästa artikel

Hur startas enklast en fondportfölj?

1 minuts läsning

SVAR: Att starta ett fondsparande är inte särskilt svårt. Bankerna vill ju ha kunder så de hjälper dig gärna. Det du ska tänka på är att välja ett investeringssparkonto (ISK) och att välja rätt fond. De flesta banker har idag en n&...

Föregående artikel