Ny regering – 8 punkter som kan påverka din ekonomi

Privatekonomi /
3 minuters läsning
Ny regering – 8 punkter som kan påverka din ekonomi

21 januari kl 14.15 på Stockholms Slott blev det formellt klart. Sverige fick, 134 dagar efter valet i september, en ny regering. Så kan din privatekonomi påverkas de kommande åren.

Det kan inte undgått någon att det varit svårt att få till en ny regering i Sverige efter valet i höst. Först avsattes en statsminister, sedan röstades en ny på förslag ned, sedan en till och sen så sa riksdagen ja till Stefan Löfvén. Eller ja, tillräckligt många ledamöter sa inte nej till honom i alla fall.

Bakom riksdagens godkännande låg en uppgörelse, januariavtalet, på 73 punkter mellan regeringspartierna S+MP med V:s välsignelse samt de borgerliga liberala partierna C+L.

Så kan din ekonomi påverkas av januariavtalet

Nu rör vi till det lite extra.
Under 2019 styr regeringen med en M+KD-budget som röstades fram av riksdagen innan januariavtalet kom till. Regeringen kommer sannolikt föreslå en tillägsbudget i samband med vårpropositionen men vill du läsa om hur nuvarande budget påverkar din ekonomi så kan du göra det i 15 nyheter som påverkar din ekonomi 2019.

År 2020 fram till och med nästa val 2022 kommer innehålla förslag utifrån januariavtalet. Inget är dock hugget i sten ännu. Mycket kan hända, och kanske får vi springa till valurnorna igen om något år, men så här kan din ekonomi påverkas av det vi vet idag.

1. Sänkt skatt för pensionärer
Den högre skatt som pensionärer betalar, den så kallade pensionärsskatten, ska tas bort.

2. Slopad värnskatt
Värnskatten, den statliga skatten om 5 procent som tillkommer på inkomster över cirka 59 000 kronor i månaden, ska tas bort år 2020.

3. Familjevecka
Vill du vara mer med din familj istället för att jobba? Socialdemokraternas vallöfte om familjevecka kan införas vilket innebär att föräldrar ska få tre dagar var (ensamstående sex dagar) att ta ut när barnen inte kan vara i skolan på grund av exempelvis lov.
Tyvärr är det inga gratispengar du får utan allt sker inom föräldraförsäkringen.

4. Ränteavdrag på uppskov
Den som sålt en bostad med vinst och köpt en ny kan begära uppskov på vinstskatten. Tidigare har det kostat 0,5 procent per år av uppskovsbeloppet men nu ska den räntekostnaden slopas.

5. RUT ska tredubblas och utökas
Från 25 000 kronor per person och år till 75 000 kronor och gälla fler tjänster än idag såsom flytt-, hämt- och trygghetstjänster.

6. Flygskatt
Här är det rörigt värre…Ifjol infördes en flygskatt. Läs mer på Så påverkas du av nya flygskatten som sedan togs bort i M+KD-budgeten och som nu, allt att döma, ska återinföras igen.
Skatten tas ut direkt på flygbiljetten men det finns tankar om att införa en ny flygbränsleskatt som kan komma att ersätta dagens flygskatt.

7. Förbud av nya bensin- och dieselbilar
En utredning ska tillsättas för att se om det är möjligt att under mandatperioden lagstifta om ett förbud av försäljning av nya bensin- och dieselbilar från år 2030.
Kan potentiellt ha en negativ påverkan på andrahandsmarknaden för dig som har en bensin- eller dieselbil.

8. Fri hyressättning på nybyggda hyresrätter
En utredning ska titta på möjligheten att från och med sommaren 2021 införa fri hyressättning på nybyggda hyresrätter, så kallade marknadshyror.
Vinnare och förlorare på uppgörelsen

Vinnare:

  • Höginkomsttagare
  • Pensionärer
  • Köpare av RUT-tjänster

Förlorare:

  • Ägare av bilar med fossila motorer
  • Flygresenärer
  • Hyresgäster till kommande nybyggen


Håll koll på nyheterna
Som sagt är det ytterst osäkert om vad som kommer bli verklighet eller inte. Den nya regeringsbildningen med stöd av V+C+L är bräcklig och kan komma att innebära förändringar av ovan.


Text lånad av Finansportalen.se

Prenumerera på vårt nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi - till din brevlåda - varje vecka.

Vi har mottagit din anmälan till vårt nyhetsbrev. Du kan såklart avanmälan dig när du vill.

De senaste artiklarna


Relaterade artiklar


Läs vidare


Nästa artikel

Bankerna höjer mer än Riksbanken - och sänker mindre.

1 minuts läsning

Siffror vi tog fram till Svenska Dagbladet (SvD) visar att så inte är fallet. SvD skriver: År 2010 och 2011 höjde Riksbanken räntan med 1,75 procentenheter. Men de fyra storbankerna (Nordea, SEB, Swedbank och Handelsbanken) höjde betydligt mer – med drygt ...

Föregående artikel