Från och med år 2026 förändras pensionssystemet. Sverige inför då en så kallad riktålder för pension, ett nytt sätt att räkna när vi kan gå i pension och hur länge olika trygghetssystem gäller. Syftet är att anpassa systemet till att vi lever allt längre.
Vad innebär riktåldern?
Riktåldern är en form av riktmärke som visar när det är tänkt att man ska kunna ta ut sin pension. Den är inte en fast pensionsålder, utan just en riktlinje. Riktålder fastställs sex år i förväg och baseras på medellivslängd. Från 2026 blir riktåldern 67 år.
Riktåldern påverkar inte bara pensionen utan också andra trygghetssystem som sjukersättning, a-kassa och garantipension. Det innebär att dessa förmåner framöver kommer att gälla fram till den aktuella riktåldern, istället för en fast åldersgräns.
När kan man gå i pension?
Du kan ta ut din inkomst- och premiepension tre år före den riktåldern som gäller för dig beroende på vilket år du är född. Om du har en riktålder på 67 år innebär det att det tidigaste uttaget kan ske vid 64 års ålder. Däremot får du garantipension och bostadstillägg först vid riktåldern, alltså från 67 års ålder. Riktåldern påverkar hur och när du kan ta ut olika delar av de allmänna pension. Tidpunkten för när du kan börja ta ut din tjänstepension beror däremot på vilket pensionsavtal du omfattas av.
Det betyder att du fortfarande kan välja själv när du vill börja ta ut pension från och med 63 års ålder, men ju längre du väntar, desto högre blir den månatliga pensionen.
Varför höjs riktåldern?
Bakgrunden till förändringen är att vi i genomsnitt lever längre. För att det allmänna pensionssystemet ska vara hållbart även i framtiden behöver vi arbeta något längre. Riktåldern gör att systemet automatiskt anpassas efter förändringar i livslängden. Det handlar alltså inte bara om att höja åldersgränser utan om att skapa ett flexibelt och rättvist system som fungerar över tid.
Skatten blir lägre efter riktåldern
En positiv nyhet är att skatten på pension blir lägre från januari året efter du når riktåldern. Då får du ett högre grundavdrag, vilket innebär att du får behålla mer av din pension. Du behöver inte ansöka om det, det sker automatiskt. Detta gäller för de årskullar där åldersgränsen för högre grundavdrag är fastställd.
Så kan du förbereda dig
För många innebär den nya riktåldern att arbetslivet blir något längre. Därför kan det vara klokt att redan nu börja planera:
- Prata med din arbetsgivare om möjligheten att arbeta längre, kanske på deltid.
- Se över din pension på minpension.se för att se hur olika pensionsåldrar påverkar din ekonomi.
- Kom ihåg att din pension fortsätter att växa så länge du arbetar, och att arbetsgivaren dessutom betalar lägre arbetsgivaravgift för äldre medarbetare.
En mer flexibel pensionsålder
Det viktigaste att ta med sig är att riktåldern inte innebär att alla måste arbeta till 67. Du kan fortfarande välja att gå tidigare eller senare, beroende på din livssituation och ekonomi. Men riktåldern gör det enklare att planera och förstå hur olika val påverkar pensionen och vilka trygghetssystem som gäller fram till dess.
Källa: Pensionsmyndigheten
Lästips:
Historisk nyhet i pensionssystemet: införandet av en gas
Om skribenten
Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.
År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och fyra år senare blev hon nominerad till Årets Sparprofil. Christina är dessutom författare till fyra olika böcker om privatekonomi.
Spartips för dig och din plånbok
Prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi. Varje vecka direkt till din e-post!