Så hittar du anskaffningsvärdet på dina aktier

Christina Sahlberg
Christina Sahlberg
1 minuts läsning
Så hittar du anskaffningsvärdet på dina aktier

Ska du deklarera och behöver veta vad en aktie stått i för kurs vid ett givet tillfälle? Här får du tips på hur du hittar anskaffningsvärdet på dina aktier till deklarationen.

Så här i deklarationstider är det många som upptäcker att man glömt eller tappat bort inköpsvärdet på aktier man sålt under fjolåret. Här får du tips på hur du kan gå tillväga om du saknar inköpskursen för dina aktier.
 

Till att börja med


Du har sålt en aktie och ska deklarera affären på en K4 blankett. Skatteverket har normalt sett fått ditt försäljningspris av din mäklare och nu är det upp till dig att redogöra för ditt anskaffningsvärde, men om du inte vet vilket inköpspris du haft då?
 

Ta reda på anskaffningsvärdet


1) Börja med att se efter bland dina papper eller hos din mäklare du har/hade vid tidpunkten för köpet av aktien. Hos de flesta mäklare idag är det relativt lätt att ta fram gamla avräkningsnotor. De finns antingen elektroniskt i din depå eller så kan de ta fram dessa åt dig.

2) Om du fått dina aktier i gåva eller genom ett arv är det lite knivigare. Då finns normalt sett ingen notering att hitta över vilket inköpspris aktierna hade.

Om det är möjligt kan du försöka få fram inköpspriset av den person du fått aktierna av. Går inte det kan du försöka vända dig till den bank personen hade som du fått aktierna av i gåva eller arv. Ofta är de inte så sugna på att ta fram dessa uppgifter. Det tar tid och ger ingen intäkt till banken men du kan alltid försöka. Gäller det ett arv kan noteringen eventuellt finnas i bouppteckningen. Vänd dig till Skatteverket eller Riksarkivet.

3) Har ett bolag tex gjort en avknoppning av en aktie kan du försöka vända dig till bolaget direkt för att få reda på värdet. Är det längesedan detta skedde kan det vara svårt att få bolaget att göra en undersökning men Skatteverket har en bra tjänst med listor över förändringar (splittar, emissoner mm) i olika marknadsnoterade aktier.

4) Gör en uppskattning. Har du goda skäl att anta ett inköpspris baserat på olika data kan du redogöra för dessa i din deklaration tillsammans med dokumentation. Kanske vet du när du eller personen som köpte aktierna gjorde affären men inte till vilket pris?

Din redogörelse kommer eventuellt granskas av Skatteverket men har du bara redogjort för hur du kommit fram till inköpspriset är det upp till de att acceptera din deklaration eller inte.
 

När du gjort allt du kunnat för att få fram ett anskaffningsvärde


Du har tittat i alla dina egna och andras papper, pratat med mäklare, banker, företag och myndigheter men ändå inte lyckats få fram ett inköpspris. Då kan du alltid använda dig av schablonmetoden när du ska deklarera din affär.
 

Schablonmetoden


När du deklarerar dina aktier finns det två sätt att göra det på. Dels genomsnittsmetoden, som bygger på att du känner till inköpspris och eventuella förändringar i aktien under tiden du ägt den, och dels schablonmetoden. Den senare kan du alltid använda dig av, oavsett om du känner till ditt anskaffningsvärde eller inte. Faktum är att schablonmetoden är bättre för dig ur skattesynpunkt om du gjort en vinst på din aktieaffär som överstiger 400 procent.

Metoden går till så att man antar att inköpspriset var 20 procent av försäljningspriset. Med andra ord, 80 procent av försäljningspriset räknas som vinst som sedan beskattas. Schablonmetoden kan bara användas på marknadsnoterade aktier. Inte på terminer, optioner, teckningsrätter, fondaktierätter eller inlösen- och säljrätter som du fått på grund av aktieinnehav.

Christina Sahlberg

Om skribenten

Christina Sahlberg, Sparekonom Compricer

Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och fyra år senare blev hon nominerad till Årets Sparprofil. Christina är dessutom författare till fyra olika böcker om privatekonomi.

Spartips för dig och din plånbok

Prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi. Varje vecka direkt till din e-post!

Skriv din e-postadress här

Läs vidare

Nästa artikel

Direktavkastning – för den långsiktiga aktieägaren

1 minuts läsning

Om direktavkastning En aktie ger normalt sett avkastning på två sätt, antingen genom att kursen stiger eller genom att bolaget i fråga lämnar utdelning till dig som ägare. I denna artikel tittar vi på det senare. För många långs...

Föregående artikel
Räntefonder - Allt du behöver veta
1 minuts läsning