Räntefonder - Allt du behöver veta

Christina Sahlberg
Christina Sahlberg
5 minuters läsning
Räntefonder - Allt du behöver veta

Det är viktigt att man som sparare tänker på vilken typ av räntefond man investerar i. Här kan du läsa om olika räntefonder och vad som kännetecknar dem.

Obligationsfonder


En obligationsfond är en så kallad lång räntefond som investerar i räntebärande värdepapper med en genomsnittlig löptid över 1 år.

Fondens avkastning kommer från de underliggande värdepapprenas utveckling och ränteutbetalningar. Lite förenklat uttryckt stiger en obligationsfond i värde om ränteutvecklingen går nedåt och tvärtom. Det beror på att till exempel en obligation med en ränta på 5 procent under en viss löptid blir mer värd om räntorna sjunker i samhället.

En lång obligationsfond ska man därför generellt bara köpa om man tror att räntorna ska nedåt.

När man tittar på obligationsfondernas historik är det viktigt att tänka på hur ränteläget såg ut då, hur de ser ut idag och framförallt framåt.

Misstaget en del fondsparare gör är att man tittar på historiken, ser att avkastningen varit bra, köper och sen ser sin investering förlora i värde. Vad som kan ha skett då är att räntorna börjat gå uppåt – normalt sett när man lämnar en lågkonjunktur bakom sig och har en stigande aktivitet i ekonomin.

En annan viktig sak att tänka på innan man investerar i obligationsfonder är att man tar reda på vilka typer av obligationer som fonden består av. Är det statsobligationer, bostadsobligationer eller företagsobligationer osv? Varför är det viktigt då? Jo säg att fonden består av nästan enbart bostadsobligationer och att det sedan sker en krasch i bostadsmarknaden. Då kan det drabba fonden hårt vilket också skedde för en del fonder under år 2008 när finanskrisen slåg hål på den sk CDO-marknaden i USA.

Ta alltså reda på vilka typer av obligationer den fond du är intresserad av består av och håll sedan koll på den fördelningen då den kan ändra sig över tid.
 

Penningmarknadsfonder / likviditesfonder


Penningmarknadsfonder eller likviditetsfonder som de också kallas är så kallade korta räntefonder. Det beror på att de investerar i räntepapper med en genomsnittlig löptid på högst ett år till skillnad från de långa räntefonderna ovan som investerar i löptider över ett år i snitt.

Korta räntefonder är därför som grupp mindre risk att investera i men som det brukar se ut på finansmarknaderna – ju mindre risk desto lägre avkastning och så är det också i detta fallet.

En svensk penningmarknadsfond ger ungefär en avkastning i nivå med ett sparkonto. Därför bör du inte investera i en penningmarknadsfond på lång sikt. Välj i sådana fall en lång räntefond istället.

En penningmarknadsfond kan vara lämplig om du vill ”parkera” dina pengar i några månader upp till ett år beroende på ränteläget. Dock finns det i dagsläget sparkonton med bättre avkastning till samma risk varpå de korta räntefondernas lämplighet som ”parkeringsplats” kan diskuteras.
 

Företagsobligationsfonder


På senare år har företagsobligationerna ökat i popularitet. För bolag som vill ta in pengar till sin verksamhet kan de lite förenklat välja på att sälja nya aktieandelar, låna pengar på banken eller ge ut en obligation.

Bolaget ger ut en obligation som löper med en viss ränta under en viss tid. Fonderna som investerar i dessa får betalt i ränteutbetalningar och värdeutveckling.

En företagsobligation är normalt sett mer risk i än en statsobligation. Det gör att räntan bolaget behöver betala till köparna måste vara högre och då är vi där igen – högre ränta = högre risk.

En företagsobligationsfond består precis som ”vanliga” obligationsfonder av olika företag, branscher och inriktningar. Därför är det lika viktigt i dessa fall att ta reda på vad just din fond du är intresserad av har för strategi och innehav.
 

Realräntefonder


En realräntefond består av obligationer som förutom en viss ränta under en viss löptid har ett inflationsskydd kopplat till sig. Normalt sett består fonden av statspapper som ger en fast ränta och när löptiden gått ut läggs inflationsförändringen till.

Realräntefonderna har ofta mycket långa löptider i sina investeringar men har relativt ”vanliga” obligationsfonder lägre risk. När räntorna stiger (och fonden förlorar i värde) beror det normalt sett på att inflationen ökat och den kompenseras fonden för. Det finns alltså en inbyggd mekanik som ger en låg risk.

Realräntefonden passar den som vill spara under mycket lång tid med låg risk.
 

Utlandsräntefonder


Nu har vi gått igenom de vanligaste räntefonderna men det är inte riktigt klart där. Alla varianterna ovan kan också investera i olika länders statspapper och obligationer. Det gör att en ny risk eller möjlighet beroende på hur man ser det uppkommer, nämligen valutarisken.

Fonden gör sina investeringar och noteras i en utländsk valuta. Du som placerare växlar dina svenska kronor och köper fonden. När du sedan säljer och växlar tillbaka till svenska kronor kan valutorna under tiden ha rört sig och det många gånger kraftigt. Det är därför inte ovanligt att avkastningen till största delen kan bero på valutaförändringen istället för den underliggande värdeutvecklingen i fonden.

Som sparare är det därför viktigt att du tänker på detta innan du sparar i en fond som är noterad i en utländska valuta. En del fonder använder sig av så kallade valutahedgar. Tanken är att jämna ut valutaförändringarna så avkastningen i fonden speglar de underliggande värdepapprenas utvecklingen främst och inte påverkas av valutorna. Kolla upp hur det ser ut i just din fond du är intresserad av.
 

Sammanfattning - bra att veta om räntefonder

  1. Fundera över vilken tidshorisont du vill placera på
     
  2. Några månader upp till ett år – välj en penningmarknadsfond (kort räntefond) eller ett sparkonto
     
  3. Från ett år och uppåt – välj en obligationsfond (lång räntefond)
     
  4. Vad tror du kommer hända med marknadsräntorna? Går räntorna upp förlorar de långa räntefonderna i värde och tvärtom
     
  5. Ta reda på vad fonden investerar i och består av. Är du bekväm med riskfördelningen i fonden?
     
  6. Investera i en utländsk räntefond? Fundera först över valutakursrisken och hur du tror valutorna kommer röra sig
     
  7. Håll koll på fonden under året så innehaven under tiden inte skiljer sig mot vad du initialt önskade
Christina Sahlberg

Om skribenten

Christina Sahlberg, Sparekonom Compricer

Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och fyra år senare blev hon nominerad till Årets Sparprofil. Christina är dessutom författare till fyra olika böcker om privatekonomi.

Spartips för dig och din plånbok

Prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi. Varje vecka direkt till din e-post!

Skriv din e-postadress här

Läs vidare

Nästa artikel

Så hittar du anskaffningsvärdet på dina aktier

3 minuters läsning

Så här i deklarationstider är det många som upptäcker att man glömt eller tappat bort inköpsvärdet på aktier man sålt under fjolåret. Här får du tips på hur du kan gå tillväga om du saknar inköpskursen f&...

Föregående artikel
Investeringssparkonto, kapitalförsäkring eller depå?
3 minuters läsning