Så påverkar en räntehöjning dig och ditt bolån

4 minuters läsning
Så påverkar en räntehöjning dig och ditt bolån

Vet du hur mycket dyrare ditt bolån blir om räntan skulle höjas? Så här hög blir kostnaden om räntan stiger till 2, 4 eller 6 procent.


Aldrig någonsin har det varit så billigt att låna på sin bostad som idag. Trots införandet av olika amorteringskrav ökade bolånen i Sverige med 7,2 procent i februari jämfört med samma månad ifjol. Totalt har svenska hushåll cirka 3 146 miljarder kronor i bolån idag och håller ökningstakten i sig framöver innebär det cirka 227 nya bolånemiljarder om året.

Orsaken till den snabba ökningen stavas låga räntor. Det är de historiskt rekordlåga räntorna som gör att efterfrågan på nya bostäder ökar så kraftigt och att priserna på befintliga hus och lägenheter skjutit i höjden med allt större lån som följd.

Varannan har inte räknat på vad en räntehöjning innebär

Nordea har låtit göra en undersökning som visar att endast 51 procent av bostadsägarna räknat på vad en räntehöjning skulle betyda för deras ekonomi. I en värld där det länge varit extremt billigt att låna pengar är det lätt att slå sig till ro och tro att så alltid kommer förbli.

I undersökningen uppger 83 procent att de skulle klara av en bolåneränta på 5 procent men samtidigt är det alltså bara varannan som faktiskt räknat på vad en höjning skulle innebära. Bland de unga, som oftare är hårt belånade i förhållande till sin inkomst, uppger var femte att de inte skulle ha råd att bo kvar om räntan på bolånet skulle stiga till 5 procent.

Vad kommer hända med räntorna framöver?

Enligt SCB låg den genomsnittliga räntan för ett nytt bolån på 1,55 procent i februari. Enligt Riksbankens bedömning kan den svenska reporäntan ligga på 0,50 procent om två år. Skulle så bli fallet kan vi räkna med att de rörliga bolånen hamnar omkring 2,5 procent.

Problemet är bara det att ingen vet hur räntan kommer bli framöver. För tio år sedan snurrade hjulen i världsekonomin på i full fart. Sen kom finanskrisen och sedan dess har centralbanker runtom i världen tryckt ned räntorna för att stimulera ekonomin.

I Sverige har detta lett till att vi har en reporänta på -0,5 procent. Vem kunde för 10 år sedan tro att vi 2018 skulle ha en reporänta på minus och kunna låna till bostäder för 1,55 procent?

När vi köper en bostad gör vi det oftast för att ha under en lång period, 5, 10, 15 ja kanske 30 år och ännu längre. Under en sådan lång period är det helt omöjligt att göra en bedömning om hur bolåneräntorna kommer att bli. Ska vi vara riktigt ärliga så är det nästan till och med omöjligt att göra en bra prognos för en så kort tidshorisont som bara ett år.

Räkna med högre räntor

 

Om vi inte vet hur räntorna kommer utvecklas. Varför ska vi då bry oss om det? Även om vi inte vet hur höga, eller låga för den delen, bolåneräntorna kommer vara framöver måste vi ta höjd för att de kan vara rejält mycket högre än idag. Vi kan nog inte kallt räkna med att vi alltid kommer kunna låna till så låga räntor som idag.

Går du till en bank och ber om bolån kommer de räkna med en ränta på cirka 6 procent i sina egna kalkyler. Tycker de att din ekonomi klarar den räntan så är de villiga att låna ut pengar till dig. Så varför inte själv räkna med en bolåneränta på 6 procent för att ”vara lite mer på den säkra sidan”?

 

Så påverkar en räntehöjning dig och ditt bolån

Här under hittar du en tabell som visar hur ett lån ökar i månadskostnad vid olika räntenivåer. Genom att titta på din ungefärliga lånestorlek kan du se om du skulle klara av den högre kostnaden som en högre ränta innebär.
 

Bolån 2 % ränta 4 % ränta 6 % ränta
1 mkr 1 667 kr/mån 3 333 kr/mån 5 000 kr/mån
2 mkr 3 333 kr/mån 6 667 kr/mån 10 000 kr/mån
3 mkr 5 000 kr/mån 10 000 kr/mån 15 000 kr/mån
5 mkr 8 333 kr/mån 16 667 kr/mån 25 000 kr/mån


Tabellen tar inte hänsyn till ränteavdraget vi har idag i Sverige. Avdraget innebär att du får tillbaka 30 procent av den räntekostnad du haft under året i nästa års deklaration.

Diskussioner finns huruvida avdraget ska slopas på sikt eller inte. Det kan därför vara bra att inte räkna med avdraget när du gör dina egna kalkyler.

Text lånad av Finansportalen.se

Prenumerera på vårt nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi - till din brevlåda - varje vecka.

Vi har mottagit din anmälan till vårt nyhetsbrev. Du kan såklart avanmälan dig när du vill.

De senaste artiklarna


Relaterade artiklar


Läs vidare


Nästa artikel

Ett aktivt val är bättre än inget val

2 minuters läsning

Det vanligaste svaret var att man antingen hade höjt eller startat ett sparande, vilket ju låter fantastiskt (även om man nog får anta att sparintresset är något högre på Twitter än hos befolkningen i stort). Men så många som en femte...

Föregående artikel