Vad täcker egentligen din hemförsäkring?

Vad täcker egentligen din hemförsäkring?

Vilken försäkring ska du ha om du bor i bostadsrätt/villa/hyresrätt? Vad ingår i hemförsäkringen? Hur vet du vilket försäkringsbelopp du ska ha? Behöver du en drulleförsäkring? Täcker försäkringen din klocka? Och vad påverkar premierna?


Nedan följer en kort försäkringsskola med svar på frågorna.

Vilken hemförsäkring behöver du?

Om du är ägare av en villa eller ett radhus/parhus/kedjehus bör du teckna en villahemförsäkring. Den täcker utöver ditt bohag även själva byggnaden med tillhörande tomt. Bor du i en hyresrätt ger din hemförsäkring dig ett skydd för allt du har hemma. Bor du i en bostadsrätt bör du teckna en bostadsrättsförsäkring.

Vad ingår i din hemförsäkring?

Ofta ingår följande delar i din hemförsäkring (kolla upp vad som gäller just din försäkring):

  • Ansvarsförsäkring – ersättning om du som privatperson blir skadeståndsskyldig
     
  • Egendomsförsäkring – ersättning för skador på saker du äger, hyr eller lånar
     
  • Reseskydd – utökat skydd när du reser i 45 dagar
     
  • Rättsskyddsförsäkring – ersättning för juridiskt ombud om du råkar i tvistemål
     
  • Överfallsskydd – ekonomisk ersättning om du får skador efter att ha utsatts för exempelvis misshandel

 

Vilket försäkringsbelopp/lösöre ska du ha?

Det är viktigt att du ser till att du har en tillräckligt omfattande försäkring som motsvarar värdet på ditt bohag. Om du har haft samma försäkringsbelopp under flera år kan det vara klokt att kontrollera om det verkligen täcker hela bohagets värde. Du hittar en tumregel på hur mycket ditt bohag är värt här: Hemmets värde – lösöre/försäkringsbelopp

Behöver du en allriskförsäkring även kallad drulleförsäkring?

Allrisk/drulle är det vanligaste tillägget i en hemförsäkring som ersätter din lösegendom om den blir skadad eller stulen upp till ett visst belopp. Skulle du tappa din mobiltelefon eller sätta dig på dina glasögon blir du ersatt.

Vad påverkar premierna?

Premien på din hemförsäkring påverkas av bland annat vilken bostad du bor i, hur stort lösöre du har, var du bor, hur stor självrisk du har och vilken säkerhetsutrustning du har hemma. Premierna skiljer sig också, liksom innehåll, mellan försäkringsbolagen så det är bra att jämföra både innehåll och pris innan du tecknar försäkringen.

Premierna på hemförsäkringar har stigit något under kvartalet vilket verkar vara en ihållande trend. Under kvartal ett 2015 kostade en genomsnittlig hemförsäkring (bostadsrätt/hyresrätt) 1 507 kronor per år.

Ps. Om du har en klocka, en ring eller kanske en tavla med stort värde hemma bör du undersöka om din hemförsäkring täcker förlust av föremålet. Om inte är det viktigt att du tar en tilläggsförsäkring. Det är också viktigt att du kan styrka föremålets värde och att du verkligen ägt det. Gör en värdering, spar värderingsbeviset och ring ditt försäkringsbolag.
 

Villahemförsäkring jämför du här >>

 

Hemförsäkring för hyresrätt och bostadsrätt jämför du här >>

Christina Sahlberg, author

Om skribenten

Christina Sahlberg, Sparekonom på Compricer

Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och två år senare debuterade hon som författare med boken "Fixa din privatekonomi: smarta lifehacks för mer pengar och ett rikare liv" på Roos & Tegnérs bokförlag.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi - till din brevlåda - varje vecka.

Vi har mottagit din anmälan till vårt nyhetsbrev. Du kan såklart avanmälan dig när du vill.

De senaste artiklarna


Relaterade artiklar


Läs vidare


Nästa artikel

Nu blir det högre avgifter på bankkorten

2 minuters läsning

Att bankerna inte vill att vi använder kontanter har vi märkt på senare år med bland annat minskad kontanthantering på bankkontor. Anledningen sägs vara att det är dyrt att hantera fysiska pengar, runt sju miljarder kronor årligen enligt Riksbanken. M...

Föregående artikel