Vi är lata belöningsjunkies som har svårt att tänka långsiktigt

christina_sahlberg
Christina Sahlberg
Spara pengar /
3 minuters läsning
Vi är lata belöningsjunkies som har svårt att tänka långsiktigt

Och det är därför det är så svårt för oss att spara pengar. Vi är helt enkelt inte skapade för att spara till vår pension 30 år framåt i tiden. Men hur kan vi ändra på detta?

I december var jag på Finanslivsfrukost och lyssnade på Elin Helander, kognitionsvetare på spar-appen Dreams. Hon förklarade för oss hur det kommer sig att vi trots att vi tycker att det är viktigt att spara långsiktigt och vet hur vi ska göra så sparar vi inte. Varför finns det ett glapp mellan vad vi vill göra och vad vi gör?

Elin förklarar glappet genom tre specifika hjärnfakta:

  1. Vi är belöningsjunkies. Vår hjärna belönar oss när vi tex sover och äter - livsnödvändiga handlingar. Eller när vi har sex, även det en livsnödvändig handling för vår fortplantning. Vi får signaler att vi gör något bra för vår överlevnad vilket guidar våra beteenden. Men vi lever inte på savannen längre. Vi behöver tex inte äta allt vi kan idag eftersom vi i de flesta fall enkelt kan få tag på mat även imorgon.
     
  2. Vi är lata. Vår hjärna är designad för att spara energi. Det farligaste som finns är att inte kunna fly ifrån en farlig situation. Fly i form av att springa därifrån och/eller ta bra beslut som löser situationen. Är vår energi helt slut överlever vi helt enkelt inte. Vår hjärna är också så pass väldesignad att den varnar oss långt innan energin verkligen är slut. Allt för att vi aldrig ska ligga på 0 %. En förklaring till att vi gärna lägger oss i soffan istället för att gå till gymmet.
     
  3. Vi har svårt för att tänka långsiktigt. Vi är designade för att lösa problem här och nu eller i alla fall inom de närmaste dagarna. Vi är skapta för att se till att vi har resurser för att överleva idag - inte för att fundera på och planera inför vår pension om 30 år. 


Så vad har detta med sparande att göra?

Jo, sparande är en uppskjuten belöning, det kräver en ansträngning (tar energi) och det kräver att vi tänker på lång sikt. Sparande går alltså rakt emot hur vår hjärna fungerar och mot hur vi är skapta för att överleva på kort sikt. Den dåliga nyheten är att vi inte kan ändra på hur vår hjärna fungerar. Den bra nyheten är att vi kan lära oss att samarbeta med vår hjärna. Förstår vi hur vår hjärna fungerar kan vi använda det till vår fördel.

Elins tips för att få till sparandet:

  1. Sätt upp tydliga, konkreta mål med deadline. Spara inte bara för att spara. Sätt upp ett mål typ: om ett år ska jag ha 20 000 kronor sparat till en resa till önskat resmål.
     
  2. Sätt upp delmål. Är ditt mål långt fram i tiden, dela upp det med kortare delmål.
     
  3. Belöna dig själv längst vägen. Se till att din belöningsberoende hjärna kontinuerligt får belöningar. 
     
  4. Spara tillsammans med andra. Ni behöver inte spara till samma sak, men genom att dela ditt sparmål med andra blir det lättare att uppnå.


Vill du förändra något måste du förändra dina beteenden. Och din ekonomi är inget undantag.

Christina Sahlberg, author

Om skribenten

Christina Sahlberg, Sparekonom på Compricer

Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och två år senare debuterade hon som författare med boken "Fixa din privatekonomi: smarta lifehacks för mer pengar och ett rikare liv" på Roos & Tegnérs bokförlag.


Prenumerera på vårt nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi - till din brevlåda - varje vecka.

Vi har mottagit din anmälan till vårt nyhetsbrev. Du kan såklart avanmälan dig när du vill.

De senaste artiklarna


Relaterade artiklar


Läs vidare


Nästa artikel

Därför kräver självkörande bilar att du sparar till barnen

3 minuters läsning

För det första, hushållens disponibla inkomster har under den senare delen av 1900-talet stadigt ökat och särskilt mycket under de senaste 20 åren. Det innebär exempelvis att en genomsnittlig tvåbarnsfamiljs disponibla inkomst är 20 000 kr högr...

Föregående artikel