Vi sparar mer än någonsin - men förlorar 12,3 miljarder i ränta

christina_sahlberg
Christina Sahlberg
Spara pengar /
2 minuters läsning
Vi sparar mer än någonsin - men förlorar 12,3 miljarder i ränta

Vi sparar på rätt bra i Sverige. Om man ser till sparandet som andel av vår disponibla inkomst är det all time high om vi tittar tillbaka till år 1950.


Hushållens totala sparkvot räknas ut genom att titta på finansiellt sparande såsom aktier, fonder och sparkonto, realt sparande såsom bostäder och mark och sparande till tjänste- och premiepensioner.

Finansiell sparkvot 5,5 procent

Eftersom vi egentligen inte påverkar pensionsavsättningen själva så finns det en sparkvot som exkluderar dessa (blå linje i diagrammet) och ett ännu snävare mått, som också exkluderar realt sparande: Hushållens finansiella sparkvot (gul linje i diagrammet).

Idag ligger den finansiella sparkvoten på 5,5 procent - vilket betyder att vi, i genomsnitt, sparar 5,5 procent av vår disponibla inkomst (vår inkomst efter skatt).

Vid mitten av 60-talet började den finansiella sparkvoten sjunka

Och nedgången fortsatte fram till slutet av 1980-talet - och vände när 90-talskrisen slog till och skattesystemet förändrades. Den totala sparkvoten hölls uppe genom att det reala sparandet (bostäder) var högt pga förmånliga skatteregler (stora avdrag tilläts) och hög inflation (10 %) . Den reala räntan (den ränta man faktiskt fick betala efter avdrag och inflation) var negativ under denna period vilket gör att man kan säga att hushållen fick betalt för att låna till bostäder.

Under denna period var förhållandena de omvända när det gällde finansiellt sparande. Skattereglerna gjorde att avkastningen för finansiellt sparande blev negativ.

Runt år 1980 började det reala sparandet minska bland annat pga att avdragsrätten för skuldräntor minskade. Avdragsrätten sänktes till 50 % för att vid skattereformen under 1990/91 begränsas ytterligare från 50 % till 30 % upp till 100 000 kr och 21 % >100 000 kr). Detta tillsammans med lägre inflation ökade räntekostnaderna för hushållen. Hushållen stramade åt sin privatekonomi och ökade sitt sparande.

I dag har svenskarna närmare 1 900 miljarder kronor i vanligt kontosparande. Av dessa pengar ligger runt 1 235 miljarder på konton med ingen eller en väldigt låg ränta. Om vi alla flyttar dessa sparpengar till ett konto hos en nischbank som erbjuder ränta - upp till 1 procent - så tjänar vi tillsammans 12,3 miljarder i årlig ränta.

Öppna ett konto med insättningsgaranti och fria uttag idag - med ränta. Du ser vilka konton som ger vilken ränta i tabellen nedan. Flytta över ditt sparande från storbanken till ditt nya konto och vips så börjar räntan att ticka och du får ta del av de just nu “förlorade” 12 miljarderna.

Gör det bara!

Christina Sahlberg, author

Om skribenten

Christina Sahlberg, Sparekonom på Compricer

Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och två år senare debuterade hon som författare med boken "Fixa din privatekonomi: smarta lifehacks för mer pengar och ett rikare liv" på Roos & Tegnérs bokförlag.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi - till din brevlåda - varje vecka.

Vi har mottagit din anmälan till vårt nyhetsbrev. Du kan såklart avanmälan dig när du vill.

De senaste artiklarna


Relaterade artiklar


Läs vidare


Nästa artikel

I snitt lägger vi 25 000 kronor på vårt bröllop

12 minuters läsning

Under våren och sommaren passar många par på att gifta sig. De flesta planerar för sitt bröllop under en lång tid och har därför kunnat förutse och spara för de utgifter som ett bröllop ofta kan medföra. En undersökning som Ik...

Föregående artikel