Vilken utbildning bör du välja för högst lön?

christina_sahlberg
Christina Sahlberg
Privatekonomi /
2 minuters läsning
Vilken utbildning bör du välja för högst lön?

Svenskt Näringsliv har undersökt kvaliteten på svenska högskole- och universitetsutbildningar och listat de utbildningarna som ger högst ingångslön. På högsta placering hamnar Krigsvetenskap på Försvarshögskolan!


Utbildningar med bra koppling till arbetslivet ligger bäst till

Många utav de utbildningar som hamnar i toppen på lönelistan har en bra koppling till arbetslivet. I dessa utbildningar är det t.ex. vanligt att studenterna gör sina examensarbeten på ett företag vilket hjälper till vid övergången från studier till arbete. Med en bra koppling till arbetslivet får man jobb snabbare och får högre lön, säger Mikaela Almerud på Svenskt Näringsliv i en artikel på aftonbladet.se.

Ålder spelar också roll

Att Krigsvetenskap på Försvarshögskolan är den utbildningen med högst ingångslön kan säkert förvåna många. Men enligt Mikaela kan förklaringen vara att medelåldern på den utbildningen är 44 år. Troligtvis har dessa studenter en parallell karriär eller vidareutbildar sig. Och lönen brukar öka med åldern. Ingångslönen efter examen i Krigsvetenskap ligger på 41 000 kronor.

Utbildningar i toppen av lönelisten

Nationalekonomi på Handelshögskolan i Stockholm och Maskinteknik på Chalmers i Göteborg är ansedda utbildningar med stor koppling till arbetslivet och hamnar högt upp på lönelistan, med en ingångslön på 37 185 kr respektive 33 869 kronor. Liknande utbildningar på andra lärosäten ger lägre ingångslöner så det kan löna sig att välja utbildningsort med omsorg, om man har möjlighet. 86 procent av de som har läst Nationalekonomi på Handelshögskolan hade fått ett kvalificerat arbete ett år efter studierna (2012). För de med avslutade studier på Maskinteknik på Chalmers är samma siffra 95 procent.

Utbildningar i botten av lönelistan

I botten på listan återfinns Ekonomi- och administrationsutbildningen på högskolan i Borås med 16 500 kronor i ingångslön. Svenskt Näringslivs undersökning visar dock att en relativt hög procentandel av dessa (93 %) har ett kvalificerat arbete ett år efter examen. Det är inte alltid ingångslönen som är det viktiga. Det viktigaste är att man hittar ett kvalificerat jobb efter examen. Då blir löneutvecklingen mer positiv.

Enligt svenskt näringsliv har 100 procent av studenterna vid följande högskolor fått jobb ett år efter examen (Källa: Högskolekvalitet 2012)

  • Chalmers tekniska högskola, Arkitektexamen (ingångslön 26 643 kronor)
  • Högskolan Väst, Högskoleingenjörsexamen inom geografisk informationsteknik och lantmäteri (ingångslön 25 375 kronor)
  • Stockholms Universitet, Magister/Masterexamen inom matematik (ingångslön 27 500 kronor)
  • Umeå Universitet, Master/Magisterexamen inom miljövård och miljöskydd (ingångslön 24 410 kronor)
  • Örebro Universitet, Biomedicinsk analytikerexamen inom medicin (ingångslön 21 540 kronor)
  • Karlstad Universitet, Högskoleingenjörsexamen inom elektroteknik (ingångslön 24 600 kronor)
Christina Sahlberg, author

Om skribenten

Christina Sahlberg, Sparekonom på Compricer

Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och två år senare debuterade hon som författare med boken “Fixa din privatekonomi” på Roos & Tegnérs bokförlag. 2021 gav hon ut boken “Egen ekonomi” på samma förlag.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi - till din brevlåda - varje vecka.

Vi har mottagit din anmälan till vårt nyhetsbrev. Du kan såklart avanmälan dig när du vill.

De senaste artiklarna


Relaterade artiklar


Läs vidare


Nästa artikel

Reporäntan oförändrad - 50 % vet inte vilken ränta de har

3 minuters läsning

Beslutet var väntat efter riksbankschefen Stefan Ingves debattartikel i Svenska Dagbladet förra veckan som handlade om att Riksbanken inte bara kan ta hänsyn till inflationen utan också måste fokusera på skuldsättningen i landet. Riksbanken motiverar dagens b...

Föregående artikel