Privatekonomi

Inflation

Lär dig mer om hur inflation fungerar och vad som påverkar den allmänna prisstegringen. Du kan även läsa om Riksbankens roll och inflationens utveckling.


Inflation handlar om stigande priser på varor och tjänster. När en ihållande allmän prisstegring gällande varor och tjänster sker över viss tid pratar man ofta om inflation.

Inflationen innebär att man får mindre för sina pengar, att pengarnas värde minskar och att tjänster blir dyrare.

Vad styrs inflationen av?

Tillgång och efterfrågan vore det enkla svaret men det är även andra faktorer som påverkar. Under högkonjunktur är det större efterfrågan på varor och tjänster vilket gör att priserna oftast stiger fortare vid högkonjunktur jämfört med vid lågkonjunktur.

Inflation kan också uppstå när efterfrågan på en vara eller tjänst ökar så pass att företagen inte hinner med att producera/leverera.

Ett annat exempel handlar om att bankerna minskar pengarnas värde, att det finns för mycket pengar i omlopp i förhållande till ekonomin.

Inflationen styrs också av kostnader och lönesättning. Det kan vara att kostnaden för att tillverka varor och tjänster stiger – antingen för att omkostnader som hyra eller produktionskostnader höjts eller för att lönerna hos de anställda ökat. Företagen behöver då eventuellt höja priserna för att kompensera vad som annars inte blivit en lika god vinst, samt för att inte förlora intäkter.

Ett exempel på inflation:

Med hjälp av konsumentprisindex (KPI), kan man mäta inflationen. KPI är det mått som används mest för prisutveckling och som bland annat används vid inflationsmått.  KPI visar den allmänna prisutvecklingen sett över alla slags varor och tjänster, man kan föreställa det vid en stor varukorg och hur priset på varorna i denna utvecklas över tiden. Genom att varje månad följa prissättningen på varorna och tjänsterna i korgen kan man sedan sammanställa och jämföra månad för månad. Hur mycket en vara/tjänst ökar eller minskar i pris beror på inflationen. Varor och tjänster som har större efterfrågan får större utrymme i varukorgen än varor/tjänster som inte är lika efterfrågade.

Exempel på hur inflationen påverkat penningvärdet: År 2010 köper du en varukorg innehållande dagligvaror¹, sällanköpsvaror² och tjänster³. Du betalar 1500 kr för detta.

2011 köper du precis samma varor, men betalar 1 650 kronor totalt. 

Det som hänt är att priserna på varor och tjänster har ökat med 10 %. (en ökning på 150 kronor, 150/1500 = 0,1 – 10 %)

Alla prisökningar handlar dock inte om inflation, vissa produkter och tjänster ökar i pris för att efterfrågan är för stor. Eller att det blir brist på en vara. Detta kallas istället för relativprisförändringar. Vid inflation innebär det att alla priser i ekonomin ökar, d.v.s. ökning av den allmänna prisnivån.

Hur påverkas vi av inflation?

Hög inflation är skadlig för ekonomin och kan på lång sikt skapa hög arbetslöshet. Det kan också skapa en osäkerhet kring ekonomin och många kan få svårt att planera långsiktigt gällande företagande och hushåll.  Inflation leder också till att pengarna inte fördelas jämnt – medan vissa gynnas av hög inflation, förlorar andra. Om du sparar pengar så minskar värdet på det sparade beloppet medan låntagaren gynnas då inflationen urholkar lånets värde.

¹Bensin, livsmedel, tidningar
²Elektronik, kläder
³Försäkringar, salongbesök, hantverkartjänster

Riksbanken och inflationen

Riksbankens mål är att upprätthålla ett stabilt penningvärde. Detta har Riksbanken tolkat till att hålla inflationen låg och stabil. Tidigare var målet att försvara kronans fasta växelkurs, men detta förändrades i samband med finanskrisen under början av 90-talet när Sverige övergick till rörlig växelkurs. Sedan 1993 har Riksbanken satt ett inflationsmål på 2 procent +/- 1 procentenhet. Målvariabeln har fram till maj 2017 varit inflationen baserat på KPI. Skälet till just 2 procent är enligt Riksbanken att målet ska vara så lågt att ingen bryr sig, men tillräckligt hög för att ge en buffert mot deflation (d.v.s. att prisnivån sjunker).

Inflationens utveckling

Nedan kan du se data från SCB med inflationen baserat på KPI från 1990 till mars 2017.


 

Här är utvecklingen sedan 2012:

I maj 2017 låg inflationstakten (KPI) enligt SCB på 1,7 %.

 

Relaterade artiklar

Privatekonomi Statslåneränta
Privatekonomi A-kassa
Privatekonomi Fastighetsskatt
Privatekonomi Samboavtal
Privatekonomi Existensminimum

Jämförs just nu av andra! Compricer

Helförsäkring, Bmw 5l 520d

Lägst årskostnad 5 124 kr
Högst årskostnad 7 919 kr
Att spara 2 795 kr

Jämför här

Bilförsäkring Compricer

Bilförsäkring Hitta lägsta priset på din bilförsäkring! Du kan spara tusentals kronor på rätt val!
Ring 08-5000 2000!

Jämför här

Senaste nyheten Compricer

Så kan du maxa pensionssparandet efter din ålder

2018-12-12

Nyhet

Pension Att arbeta, betala skatt och se till att få tjänstepension från sin arbetsgivare är det absolut viktigaste du kan göra för din framtida pension. Men det finns också andra sätt att höja pensionen. Med lite planering har du större möjligheter att få den pension du vill ha – oavsett hur långt du har kvar!

Nyhetsbrev
Få tips och råd samt aktuella ämnen om privatekonomi till din brevlåda varje vecka.

Fyll i din e-postadress nedan:

Nyhetsbrev
Tack för ditt intresse! Vi har mottagit din anmälan att få vårt nyhetsbrev.

Du kan såklart avanmäla dig när du vill.

Vi stödjer MinStoraDag! Compricer

Min Stora dag

Vi hjälper varje dag hundratals personer att spara pengar genom att hitta bättre privatekonomiska avtal.

Tack alla ni som jämför och låter oss hjälpa er att spara pengar.
I gengäld stödjer vi MinStoraDag!

Compricer Wiki Compricer

Wiki Lär dig om privatekonomi med Compricers Wiki.

Till Wikin