Statslåneränta
Hur sätts statslåneräntan?
Tanken med statslåneräntan är att den ska återspegla den långa upplåningsräntan för svenska staten. Den ska således visa den långa riskfria marknadsräntan. "Långa" i detta sammanhang innebär att det är den genomsnittliga marknadsräntan på statsobligationer med en återstående löptid på minst fem år. Statslåneräntan sätts av Riksgälden varje torsdag och räntan gäller från fredag till och med torsdag veckan därpå.
Hur används den?
Baserat på Riksgäldens siffror fastställer Skatteverket den årliga genomsnittliga statslåneräntan. I många skattemässiga sammanhang är det statslåneräntan per den 30 november föregående år som används. Skatteverket använder statslåneräntan exempelvis för att beräkna den lägsta tillåtna räntan för att undvika förmånsbeskattning på lån från arbetsgivaren. Den används även för att beräkna schablonbeskattningen för investeringssparkonto och kapitalförsäkring.
Vad har statslåneräntan varit?
| År | Snitt per år |
per 30 nov aktuellt år |
| 2017 | 0,51 | 0,49 |
| 2016 | 0,34 | 0,27 |
| 2015 | 0,58 | 0,65 |
| 2014 | 1,62 | 0,90 |
| 2013 | 2,01 | 2,09 |
| 2012 | 1,52 | 1,49 |
| 2011 | 2,57 | 1,65 |
| 2010 | 2,77 | 2,84 |
| 2009 | 3,10 | 3,20 |
| 2008 | 3,87 | 2,89 |
| 2007 | 4,13 | 4,16 |
Mer om statslåneräntan på Riksgäldens hemsida
