De flesta hushåll kan räkna med mer pengar i plånboken nästa år

Olika skattelättnader och sänkt a-kasseavgift för de som har arbete idag gör dem till vinnare i höstens budget som regeringen presenterade den 18 september. Pensionärer får också skattelättnader som slår emot den sänkta allmänna pensionen nästa år och regeringen föreslår även satsningar för de yngre att lättare komma in på arbetsmarknaden.

Ett femte jobbskatteavdrag
Ytterligare en förstärkning av jobbskatteavdraget innebär mellan 200 - 300 kronor per månad i sänkt skatt för normalinkomsttagare och största sänkningen blir 337 kronor för de med högre inkomster. Totalt för alla fem stegen får 90 procent av löntagarna behålla mer än 1 500 kronor per månad. Som mest 2 184 kronor för de med högre inkomster.

(Jobbskatteavdrag är ett avdrag på skatten som alla med arbetsinkomst automatiskt får. Det har införts stegvis under de senaste åren och det är nu femte gången som skatten sänks. I deklarationen under skatteuträkningen står jobbskatteavdrag som en egen post för den som vill se hur mycket som har dragits av från den totala skatten.)

Höjd brytpunkt
Gränsen för när löntagaren behöver betala statlig inkomstskatt höjs till en inkomst på 37 417 kronor per månad, vilket är drygt en tusenlapp högre än den annars skulle vara nästa år.

Sänkt a-kasseavgift
De flesta medlemmar i arbetslöshetskassorna kommer att få sänkt avgift, för många betyder det 150 kronor eller mer per månad. Störst sänkning får hotell och restauranganställda som får sänkt avgift med 255 kronor.

Sänkt skatt för pensionärer
Sänkt skatt för pensionärer över 65 år genom att grundavdraget höjs. Det ger relativt sett mest till de pensionärer som har lägst inkomst. Med förslaget ökar den disponibla inkomsten med cirka 100 kronor per månad. Totalt med fem tidigare sänkningar blir det mellan 616 - 965 kronor i lägre skatt per månad.
Fribeloppet på årsinkomsten för när bostadstillägget beräknas, höjs till 24 000 kronor per år. Det innebär att man kan ha arbetsinkomst upp till 24 000 kronor som inte räknas med när bostadstillägget räknas fram.

Sänkt skatt för boende utomlands
Den särskilda inkomstskatten (SINK) sänks från 25 till 20 procent. Det gäller för personer som bor utomlands och betalar skatt i Sverige.

Lägre arbetsgivaravgift för yngre
Regeringen föreslår att sänka socialavgifterna från dagens 15,49 procent till 10,21 procent för unga som inte fyllt 23 år vid årets ingång. Dagens nedsättning tas samtidigt bort för personer som vid ingången av året fyllt 25 år. För den som fyllt 23 men inte 25 år vid årets ingång kvarstår dagens nedsättning (15,49 procent).

YA-jobb
YA-jobb, anställning på yrkesintroduktionsavtal, är en anställning för unga som underlättar övergången mellan utbildning och arbete. Dessa avtal har tecknats inom exempelvis industrin, handeln och vård- och omsorg och förhandlas inom fler branscher. Den anställde får avtalsenlig lön och villkor samt utbildning och handledning under en del av arbetstiden. Arbetsgivaren får lägre lönekostnader om en ung person anställs under minst 6 månader.


Höjt bostadsbidrag för barnfamiljer
Bostadsbidraget med det särskilda bidraget för hemmavarande barn höjs med 200 kronor till 1 500 kronor per månad för ett barn, med 250 kronor till 2 000 kronor per månad för två barn och med 300 kronor till 2 650 kronor per månad för tre eller fler barn.

Höjt fribelopp för studenter
Beloppet som studenter kan ha i arbetsinkomst innan studiemedlet sänks höjs med 30 000 kronor till 172 400 kronor per år.


Övriga förändringar
• Regeringen föreslår att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs från 54 till 56 år.
• En fritidspeng på högst 3000 kronor om året till barn i årskurs fyra till nio införs till hushåll som är mottagare av ekonomiskt bistånd sedan sex månader. Meningen är att pengarna ska användas till barnens fritid och betalas ut mot faktisk utgift.
• Ett miljöbilspaket införs vars syfte är att öka andelen miljöbilar och förnybara drivmedel.
• Sänkt skatt för egenproducerad förnybar el.
• En samordnad telefon- och webbaserad konsumentupplysningstjänst ska skapas. Meningen är att konsumenter ska få svar på frågor som rör rättigheter och skyldigheter och få hjälp med att göra medvetna val, exempelvis kring hållbar konsumtion.

Elisabeth Hedmark
Privatekonom
Länsförsäkringar