De med lägst inkomster påverkas mest av statens budget 2017
Ny statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) visar vilka hushåll som får störst förändring av sin ekonomiska situation till följd av förändringen i statsbudgeten 2017. Drygt hälften av befolkningen omfattas av förändringarna på något sätt, men i olika stor utsträckning.
Skatteökningar och höjda ersättningar
- Inkomstgränserna för när statlig skatt tas ut höjs inte enligt inkomstskattelagen (som tidigare) vilket resulterar i att fler får betala statlig skatt.
- Gränsen för när man får göra avdrag för resor till och från arbetet höjs
- Taket för uppskovsavdrag tas bort vilket leder till att kapitalskatten minskar
- Barnbidrag och bostadsbidrag höjs för barnfamiljer, bostadstillägg och särskilt bostadstillägg höjs för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning.
- Jämställdhetsbonusen tas bort
- Garantinivån för sjuk- och aktivitetsersättning höjs
SCB använder en statistisk mikrosimuleringsmodell (FASIT) där effekterna av förändringar i skatte-, avgifts- och transfereringssystemen för individer och hushåll kan beräknas. I denna modell sorteras individer efter stigande inkomst in i tio lika stora inkomstgrupper där decil 1 är de med lägst inkomster och decil 10 är de med högst inkomster. Modellen visar procentuell förändring av ekonomisk standard för individer som omfattas av 2017 års regelförändringar efter decilgrupp.
(Källa: SCB)
SCB sammanfattar simuleringen: ”Drygt hälften av befolkningen omfattas av förändringarna på något sätt. Bland den tiondel med de lägsta inkomsterna är det 37 procent som får en förbättring och fem procent som får en försämring. Bland den tiondel med de högsta inkomsterna är det däremot endast tre procent som får en förbättring och hela 87 procent som får en försämring genom förändringarna.”
Nyheter för dig och din plånbok!
Prenumerera på vårt nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi - till din brevlåda - varje vecka.