Höstbudgeten ger inte mycket till plånboken!

christina_sahlberg
Christina Sahlberg
Privatekonomi /
1 minuts läsning
Höstbudgeten ger inte mycket till plånboken!

Sänkt skatt för pensionärer, RUT för läxhjälp, höjd grundnivå i föräldraförsäkringen och förbättringar av finansiella tjänster är några privatekonomiska nyheter i regeringens höstbudget.

20/9 presenterade Anders Borg höstbudgeten och reformutrymmet på 23 miljarder kronor, som aviserades i augusti, är större än väntat. Satsningar på  infrastruktur, forskning och sänkt bolagsskatt är budgetens huvudsakliga innehåll. Satsningarna är tänkta att på sikt skapa fler arbetstillfällen vilket indirekt kommer att påverka våra plånböcker.

 

Vad finns det i budgeten som direkt påverkar vår privatekonomi?

I budgeten finns det inget som generellt påverkar hela befolkningen. Regeringen riktar istället in sig på att försöka stärka de ekonomiskt mest utsatta hushållen. Det är framförallt pensionärer och barnfamiljer med svag ekonomi som gynnas.

 

Nedan följer en sammanfattning av förslag i budgeten som berör vår privatekonomi:

  • Sänkt skatt för pensionärer genom att grundavdraget höjs med mellan 45-60 kronor.
  • Höjt bostadstillägg med 170 kronor per månad för ensamstående pensionärer.
  • Höjd grundnivå i föräldraförsäkringen från 180 kronor till 225 kronor.
  • Bättre tillgång till dagis/nattis för föräldrar med obekväm arbetstid.
  • RUT-avdraget kan nu också användas för läxhjälp.
  • Sänkt maximal fastighetsavgift för hyresfastigheter från 1414 kronor till 1210 kronor.
  • Investeringsstödet för installation av solceller/solel förlängs till 2016. Ytterligare 210 miljoner kronor avsätts för ändamålet.
  • Schablonavdraget för andrahandsuthyrning höjs från 21 000 kronor till 40 000 kronor per år.
  • Det blir mer förmånligt att prova på jobb när man har haft ekonomiskt bistånd. Endast 75 procent av arbetsinkomsten ska beaktas när storleken på det ekonomiska biståndet beräknas.

Förbättringar av finansiella tjänster: Det ska bli lättare att byta bank, lättare att jämföra låneräntor och kostnaden vid förtidsinlösen av bolån ska sänkas. Regeringen ska också se över inlåning utan insättningsgaranti och problem med extrema räntesatser på snabblån.

Christina Sahlberg, author

Om skribenten

Christina Sahlberg, Sparekonom på Compricer

Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och två år senare debuterade hon som författare med boken "Fixa din privatekonomi: smarta lifehacks för mer pengar och ett rikare liv" på Roos & Tegnérs bokförlag.


Prenumerera på vårt nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi - till din brevlåda - varje vecka.

Vi har mottagit din anmälan till vårt nyhetsbrev. Du kan såklart avanmälan dig när du vill.

De senaste artiklarna


Relaterade artiklar


Läs vidare


Nästa artikel

Räntan på bolån och sparkonton sänks efter Riksbankens sänkning av reporäntan.

2 minuters läsning

  Inflationen under Riksbankens mål på 2 procent   Indikationer om en svagare konjunktur, både på hemmaplan och i vår omvärld, gjorde alltså att Riksbanken sänkte reporäntan förra veckan. BNP-tillväxten i Sverige har ...

Föregående artikel