Regeringens höstbudget 2023 presenterad

”Vinnare och förlorare”

• Vinnare: 57.orna, barnfamiljer med förstärkt bostadsbidrag, de som har råd att renovera mycket (rot-avdraget), bilägare (bensin/diesel), arbetare med inkomster under brytpunkten och pensionärer som får några tusenlappar extra varje år i form av förstärkt höjt grundavdrag.
   
• Förlorare: arbetare med inkomst över brytpunkt som går miste av skattesänkning på som mest 13 000 kr.

Budgetnyheterna summerade:

Förstärkt jobbskatteavdrag - Sänkt skatt för de som arbetar

Regeringen vill göra det mer lönsamt att jobba och sänker därför skatten på arbete i budgetpropositionen för 2024. Skattesänkningen gäller för alla men blir procentuellt högst för de med låga och medelhöga inkomster. För en person som tjänar 25 000 kronor i månaden innebär förslaget en skattesänkning med 113 kronor och tillsammans med indexeringarna totalt 293 kronor per månad. Den som tjänar 62 500 kronor innebär det förstärkta jobbskatteavdraget en skattesänkning med 271 kronor i månaden och tillsammans med indexeringarna blir effekt en skattesänkning med 706 kronor i månaden.

Sänkt skatt på pension

Alla pensionärer får sänkt skatt på sin pension.

Regeringens besked om att höja det förhöjda grundavdraget på motsvarande sätt som jobbskatteavdraget innebär en skattesänkning på ytterligare 108 kronor per månad för en pensionsinkomst på 25 000 kronor. Varje år uppindexeras både grundavdraget och det förhöjda grundavdraget till pensionärer vilket också bidrar till sänkt skatt. Efter indexeringarna blir skattesänkningen total 289 kronor per månad i exemplet ovan.

Störst total skattemässig effekt får de pensionärer med högst inkomst (+83 333 kr/mån) de får en skattesänkning med 766 kronor i månaden.

Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024

Regeringen föreslår att någon uppräkning inte ska göras vid bestämmandet av skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2024. Skiktgränsen för statlig skatt kommer därför att vara kvar på samma nivå som 2023, dvs till 598 500 kronor. Skiktgränsen är inkomsten efter att grundavdraget dragits. Brytpunkten för statlig skatt, dvs bruttoinkomsten innan grundavdraget dragits, blir då 615 300 kr per år (ca 51 000 kr/mån) för dig som inte fyllt 66 vid ingången av 2024 och 707 200 kr per år (ca 59 000 kr/mån) för dig som fyllt 66 vid årets ingång.

I praktiken innebär det att höginkomsttagare blir snuvade på en skattesänkning, då man fortsätter att ta ut statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster från inkomster på ca 51 000 kr/mån i stället för från 57 000 kr/mån. En indexering hade inneburit att en större del av inkomsten undantas statlig inkomstskatt, det vill säga den totala skatten minskar. Personer som inte fyllt 66 den 31 december 2023 med fastställd förvärvsinkomst över 683 000 kronor per år (ca 57 000 kr/mån) får därmed betala 13 500 kronor mer i skatt under 2024 än om uppräkningen hade skett.

Jobbskatteavdraget för äldre indexeras och höjs

Åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för denna grupp höjs från 65 till 66 år. Detta görs i avsikt att harmonisera med det förhöjda grundavdraget. Idag beräknas det förhöjda jobbskatteavdraget på inkomstnivåer uttryckt i kronor, tex 22% av inkomster som inte överstiger 100 000 kronor. Förslaget är att koppla nivåerna till prisbasbeloppet i stället, precis som det vanliga jobbskatteavdraget redan är gjort. Om det inte görs så kommer nuvarande förhöjda jobbskatteavdrag med tiden bli lägre än jobbskatteavdraget som indexeras.

Utvidgad tidsgräns för expertskatt från fem till sju år

Redan idag finns en skattelättnad för experter, forskare och andra nyckelpersoner under de fem första åren av den tidsbegränsade vistelsen i Sverige. För att göra de svenska expertskattereglerna mer konkurrenskraftiga ska nu skattelättnaden utvidgas till att gälla under högst sju år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades och bör omfatta vistelser i Sverige som är avsedda att vara högst sju år.

Slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för 15–18 åringar

Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för personer som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år slopas fr.o.m. den 1 januari 2024. Syftet md nedsättningen var att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden och innebar att arbetsgivaravgifterna var nedsatta för dessa personer så att endast ålderspensionsavgiften på 10,21 procent betalades på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad. Nu slopas nedsättningen och fulla arbetsgivaravgifter på 31,42 procent på ersättningen kommer tas ut. Detta kan få en konsekvens för sysselsättningen bland unga som beräknas minska något samt på företagets vinster

Höjd jämförelseränta för ränteförmån

Förslaget innebär att förmånsbeskattningen i stället ska beräknas på skillnaden mellan statslåneräntan plus en och en halv procentenhet och räntan på det förmånliga lånet. De flesta som berörs av detta är anställda inom finanssektorn där arbetsgivaren erbjuder förmånliga lån. Förändringen kan innebära både höjd och sänkt skatt beroende på inkomsten och beräknas för de allra flesta ge en skatteökning med ca 1500 kr.

Förlängning av tilläggsbidrag för ekonomiskt utsatta barnfamiljer som har bostadsbidrag

Regeringen förlänger den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget med ytterligare sex månader till och med den 30 juni 2024. För en barnfamilj kan det innebära upp till 2 100 kronor extra per månad vilket når ca 111 000 barnfamiljer.

57:orna kompenseras för missen när åldern höjdes för att få förhöjt grundavdrag

Personer födda 1957 kommer att kompenseras för det uteblivna höjda grundavdraget i samband med regeländringen 1 januari 2023. Detta görs genom en utbetalning på skattekontot från 1 juli 2024, vilket kan innebära drygt 25 000 kronor extra för en pensionär. Satsningen kommer totalt sett att motsvara skatteeffekten av det förhöjda grundavdraget. Sammantaget bedöms kompensationen uppgå till 3,2 miljarder kronor och omfatta ca 110 000 personer.

(För att inte samma situation ska uppkomma för personer födda 1959 aviserar regeringen att ikraftträdandet av en höjd åldersgräns till 67 år, för rätt till det förhöjda grundavdraget, senareläggs med ett år till den 1 januari 2027. Detta bedöms innebära minskade skatteintäkter med 3,4 miljarder kronor 2026.)

Sänkt skatt på snus

Skatten på snus sänks, medan skatterna för bl.a. cigaretter och röktobak höjs. Detta förväntas sänka priset på en dosa snus med ca 3 kronor per dosa och öka priset på ett paket cigaretter med ca 4 kronor. Ändringarna ska gälla från 1 november 2024. För de som snusar en dosa om dagen innebär skattesänkningen en besparing på 183 kronor för 2024 och 1095 kronor under 2025. De som röker ett paket cigaretter om dagen får betala 244 kronor mer under 2024 och 1460 kronor mer 2025.

Höjt tak för rotavdrag

Taket för rotavdraget höjs tillfälligt för att öka efterfrågan på ROT-arbeten (dvs. reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad) under en period då efterfrågan på övriga bygg- och anläggningsarbeten bedöms minska. Taket för rotavdraget höjs från 50 000 kronor till 75 000 kronor per person under 2024. Dessutom införs tillfälligt separata tak för rot- respektive rutavdraget. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2024. Det tillfälligt höjda taket föreslås gälla för hela 2024. Det kommer dock endast gå att nyttja 50 000 kronor i rotavdrag under första halvåret 2024. Den som tjänar mest på detta är de som har höga inkomster. Eftersom ROT-avdraget minskar den beskattningsbara inkomsten vilket innebär att de som betalar statlig skatt får en större effekt av ROT-avdraget än de som inte betalar statlig skatt.

Höjd spelskatt

Punktskatten på spel höjs från 18 till 22 procent. Föreslås träda i kraft den 1 juli 2024

Skatt på drivmedel

Den årliga indexeringen av skatt på drivmedel pausas under 2024 och 2025

Det betyder att ifall omräkningen enligt gällande indexeringsregler skulle genomföras så beräknas priset på bensin öka med cirka 93 öre 2024 och 140 öre 2025 inklusive moms. För diesel är motsvarande siffror 60 öre och 90 öre.

En ägare till en dieselbil som körs i genomsnitt 1 100 mil om året och har en förbrukning på 0,7 liter per mil beräknas få cirka 460 kronor lägre kostnader 2024 och cirka 690 kronor lägre kostnader 2025 jämfört med om förslaget inte genomförs.

För en bensinbilsägare som kör en lika lång sträcka årligen, med en genomsnittsförbrukning på 0,8 liter per mil så beräknas besparingen uppgå till cirka 810 kronor 2024 och 1 230 kronor 2025. En biogasbil med en förbrukning på ungefär 0,4 kg per mil och en årlig körsträcka på 1 100 mil beräknas få cirka 200 kronor lägre kostnader 2024 och cirka 280 kronor lägre kostnader 2025 jämfört med om förslaget inte genomförs.

Reduktionsplikten

Kraven på minskade utsläpp i reduktionsplikten för bensin och diesel sänks till sex procent för åren 2024–2026. För en privatperson förväntas därmed priset bli ca 0,3 kronor per liter lägre för bensin och ca 4 kronor lägre för diesel 2024 jämfört med 2023. Under förutsättning att förslagets priseffekter i dess helhet förs över på priset för konsument, vilket i sig är osäkert.

Sänkt skatt på drivmedel

Regeringen meddelade att de ämnar sänka skatten 0,75 kr per liter bensin och 0,43 kronor per liter diesel.

Enligt regeringen kommer den totala effekten i jämförelse med nuvarande regler blir en sänkt kostnad vid pump med 2,6 kronor /liter för bensin och 6 kronor/liter diesel.

Flygskatten

Förslaget på pausad indexering av drivmedelsskatten påverkar även skatten på flygbensin. Kostnadsminskningen jämfört med om förslaget inte genomförs beräknas uppgå till cirka 28 kronor per flygtimme 2024 och 42 kronor per flygtimme 2025, med en beräknad åtgång på 30 liter flygbensin per flygtimme.

Eldningsoljan

Ytterligare en effekt av pausad indexering av drivmedelsskatten blir även att skatten på eldningsolja pausas. Det fanns 2021 cirka 23 000 småhus som helt eller delvis använder eldningsolja för sin uppvärmning. För ett småhus som använder 2,5 kubikmeter olja per år beräknas förslaget medföra en kostnadsminskning med cirka 1 100 kronor 2024 och cirka 1 600 kronor 2025 jämfört med om förslaget inte genomförs

Plastpåseskatten ska avskaffas

Skatten på plastbärkassar avskaffas eftersom den inte bedöms vara nödvändig för sitt syfte. Idag betalar ett hushåll 3 kronor i skatt på en plastbärkasse och 30 öre på frukt och grönskasplastpåse.

För ett hushåll som köper 3 plastbärkassar och 3 fruktpåsar per vecka innebär besparingen 3x3 x52 + 3 x0,3 x52 = 468 +46,8= 515 kr/år.

Vissa gränsbelopp vid beskattningen av fastighetsrelaterade inkomster höjs

• Beloppsgränsen för beskattning av kapitalvinst vid överföring av mark eller andel i samfällighet genom fastighetsreglering enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och uppdelning i lotter genom klyvning enligt 11 kap. samma lag höjs från 5 000 kronor till 42 000 kronor.
   
• Det schabloniserade omkostnadsbeloppet vid allframtids-upplåtelser höjs från 5 000 kronor till 12 000 kronor.
   
• Beloppsgränsen för beskattning av inkomst från samfällighet höjs från 600 kronor till 1 500 kronor. - Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Förslag som remitterats och som inte kom med i budgeten

• Förstärkt jobbskatteavdrag för äldre – skatten minskar med ca 1 000 kronor per år för dem som omfattas av jobbskatteavdraget för äldre.
   
• Ytterligare förstärkt jobbskatteavdrag för äldre över 69 år - Det föreslås även att jobbskatteavdraget ska förstärkas ytterligare för personer som vid årets ingång har fyllt 69 år.
   
• Slopad avtrappning av jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget - marginalskatten ska sänkas för dem som arbetar eller har uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Förslaget innebär att den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort.
   
• Förslag om pausad indexering av energiskatten på el inför budgetpropositionen 2024 - Den årliga indexeringen av energiskatten på el föreslås pausas under 2024 och 2025.
   
• Schablonavdraget vid uthyrning av privatbostadsfastigheter, privatbostäder och hyreslägenheter höjs från 40 000 kronor till 50 000 kronor. Avdraget ska, liksom i dag, vara gemensamt för dels sådan uthyrning, dels försäljning av produkter från privatbostadsfastigheter och privatbostäder.
   
• Slopad skatt på ISK för belopp upp till 300 000 kronor