
Högre pension för pensionärer med låg allmän pension, tilläggsbelopp för barnfamiljer med bostadsbidrag och ökat anslag till klimatbonusbilar.
Igår (19 april 2022) presenterade regeringen riktlinjerna för den ekonomiska politiken och vårändringsbudgeten. Regeringen föreslår åtgärder för sammanlagt 31,4 miljarder kronor. Tillsammans med tidigare beslutade extraändringsbudgetar och riksdagens utskottsinitiativ om stöd till Ukraina blir summan totalt 35,4 miljarder kronor. “I ett försämrat säkerhetspolitiskt läge lägger regeringen fram en budget för att stärka Sverige med både omedelbara insatser och långsiktigt arbete mot samhällsproblemen” skriver regeringen i ett pressmeddelande.
De viktigaste plånboksfrågorna i budgeten:
1. Ett garantitillägg till pensionärer.
Garantitillägget är en skattefri förmån till pensionärer med låg allmän pension. Reformen ger en halv miljon pensionärer 1 000 kronor mer i plånboken varje månad och totalt får en miljon pensionärer förstärkt ekonomi med i genomsnitt 750 kronor per månad. Garantitillägget ska betalas ut automatiskt med början i augusti 2022.
2. Förstärkt tilläggsbelopp i bostadsbidraget till barnfamiljer.
Bostadsbidraget för barnfamiljer höjs tillfälligt under juli - december 2022 genom ett tilläggsbidrag för barnfamiljer som har eller kommer att ha rätt till bostadsbidrag. Tilläggsbidraget kommer att motsvara 25 procent av det preliminära bostadsbidraget och kommer som mest bli 1 325 kronor per månad.
3. Ökat anslag till klimatbonusbilar.
Anslaget för klimatbonusen föreslås öka med 3,9 miljarder kronor för 2022. Regeringen räknar med personer som köper en ren elbil fram till och med 1 juli 2022 fortsatt ska kunna få 70 000 kronor i ekonomiskt stöd.
Tidigare aviserade extra ändringsbudgetar 2022.
En ändringsbudget innehåller ändringar i statens budget för pågående år och som riksdagen redan har beslutat om. Om regeringen anser att det finns särskilda skäl för förslag till ändringar i statens budget kan en ändringsbudget lämnas. En rad ändringsbudgetar har lämnats under åren 2020-2022 med anledning av pandemin, höga energipriser och kriget i Ukraina.
-
Förslag om tillfälligt sänkt drivmedelsskatt (13 mars).
Energiskatten på bensin och diesel ska tillfälligt sänkas med 1 krona och 5 öre per liter under perioden den 1 maj–30 september 2022. Det bedöms medföra att priset sjunker med ca 1 krona och 30 öre vid pump.
-
Medel tillförs för att kompensera hushåll med hög elförbrukning under mars 2022 (25 mars).
Stödet innebär att hushåll som haft en elförbrukning om 400 kWh eller högre i mars 2022 ges ersättning utifrån en trappa, med lägst 100 kronor och högst 1 000 kronor.
-
Kompensation till hushållen för höga elpriser (3 februari).
Stödet innebär att hushåll som har en elförbrukning som överstiger 700 kWh per månad ges ersättning utifrån en trappa med lägst 100 kronor per månad och högst 2 000 kronor per månad för perioden december 2021–februari 2022.
-
Fri parkering - förmån (20 januari).
Den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån av fri parkering, som har gällt sedan våren 2020, förlängs till och med den 30 juni 2022. Från den 1 april 2020 gällde enligt en tillfällig lag att förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen inte skulle tas upp till beskattning. Den som utgav förmånen skulle heller inte betala arbetsgivaravgifter på förmånen i fråga.
Vad händer nu?
Så här förklarar regeringen processen på sin hemsida:
Efter att den ekonomiska vårpropositionen och vårändringsbudgeten lämnats till riksdagen har riksdagens ledamöter möjlighet att lämna motioner med alternativa förslag under de följande två veckorna. Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som ingår i vårpropositionen behandlas av finansutskottet. Förslaget till ändringsbudget, inklusive ändrade anslagsramar, inkomstberäkningar och eventuella lagförslag bereds i finansutskottet.
Riksdagen fattar beslut om propositionerna under juni månad, preliminärt beslutsdatum är den 15 juni 2022.

Om skribenten
Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.
År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och fyra år senare blev hon nominerad till Årets Sparprofil. Christina är dessutom författare till fyra olika böcker om privatekonomi.
Spartips för dig och din plånbok
Prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi. Varje vecka direkt till din e-post!