Räntehöjning - så påverkas ditt bolån

Det finns flera olika alternativ på bindningstid att välja mellan. Du kan välja ett rörligt lån, som egentligen innebär en bindningstid på endast 3 månader eller ett bundet lån med löptider på allt mellan 1 och 10 år. Dessa löptider har ofta olika räntenivåer kopplade till dem och påverkas inte på samma sätt av räntebeskedet. Det innebär att ditt lån kostar olika mycket beroende på hur lång eller kort bindningstid du väljer. Hur kommer det sig?

Korta marknadsräntan påverkar den rörliga räntan

Det finns två sorters ränta, kort eller lång. Den korta räntan påverkar den rörliga räntan och styrs av Riksbanken genom styrräntan ( det som tidigare kallades reporänta). Riksbanken bestämmer styrräntan utifrån den ekonomiska situationen i Sverige och utifrån ett inflationsmål på 2 procent. Om inflationen är eller förväntas bli mycket lägre de närmaste åren kan Riksbanken sänka styrräntan för att stimulera ekonomin. Är ekonomin överhettad och inflationen hög beslutar Riksbanken att höja räntorna för att priserna inte ska öka i snabb takt. Styrräntan bestämmer även räntan som bankerna får på sina kortsiktiga in- och utlåningar till Riksbanken. Bankerna får 0,10 procentenheter lägre än styrräntan för pengar de sätter in till Riksbanken, det kallas inlåningsränta (tänk som ett sparkonto). På samma sätt får bankerna betala 0,10 procentenheter högre än styrräntan när de behöver låna pengar från Riksbanken (utlåningsränta).

Kort om STIBOR

I realiteten lånar banker sällan direkt från Riksbanken, i stället lånar bankerna från varandra. Riksbankens in- och utlåningsräntor som sätts en gång per vecka runt styrräntan påverkar i sin tur interbankräntan, vanligen kallad Stockholm Inter Bank Offer Rate (STIBOR ). STIBOR är ett genomsnitt av bankernas utlåningsräntor till andra banker och ligger under Riksbankens utlåningsränta för korta löptider. Det innebär att banker har en lägre räntekostnad om de lånar av varandra snarare än om de lånar från Riksbanken.

När du väljer en rörlig ränta baseras den med andra ord på vad bankerna får betala för att låna plus bankens påslag för egna kostnader samt för administration och vinst. Eftersom bankerna i Sverige är fria att sätta vilka räntor de vill kan du få olika erbjudanden från olika banker.

Den långa marknadsräntan påverkar den bundna räntan

Den långa marknadsräntan kallas ofta endast för marknadsräntan. Den bestäms på marknaden för obligationer där aktörer som förvaltar långsiktigt sparande, till exempel pensionsfonder och försäkringsbolag möter aktörer som är i behov av lånekapital, till exempel staten, företag eller hypoteksinstitut som ger ut bostadslån. En obligation är en typ av skuldsedel med en bestämd ränta och kan ha olika löptider som är längre än ett år. Den långa marknadsräntan bestäms av vad de som vill låna och de som är villiga att låna ut sina pengar kommer överens om för ränta för olika typer av krediter på den allmänna marknaden. Priset är alltså räntan som bestäms och det påverkas av utbud och efterfrågan på lån men också av styrräntan och det internationella ränteläget de kommande åren. I ett högt inflationsläge vill aktörerna som lånar ut pengar ha mer betalt eftersom pengarnas värde minskar i snabb takt med inflationen. I ett läge där inflationen spås vara låg kan samma aktörer nöja sig med en lägre ränta eftersom pengarnas värde inte beräknas minska avsevärt. En effekt av att det handlas med krediter över en längre tid är att den längre marknadsräntan är oftast högre än den kortare. Förklaringen till det är att aktörer kräver mer betalt om de ska låsa in sina pengar en längre tid, vilket ett lån med längre löptid innebär.

Hur ser räntemarknaden ut just nu?

Statistiken släpar lite efter, men enligt den senaste statistiken från SCB låg den genomsnittliga räntan på hushållens nya avtal för bostadslån på 2,50 procent i juli 2022. Det är alltså snitträntan som nya bolåntagare får betala för alla bindningstider inklusive den rörliga.

Tittar man endast på den genomsnittliga rörliga räntan på nya avtal låg den i juli 2022 på 2,21 procent. Här ser vi att bankerna i genomsnitt har tagit ut ca 1,46 procentenheter högre ränta än vad styrräntan var på i juli, då den var 0,75 procent.

Ser man i stället på den genomsnittliga räntan på nya avtal med bindningstider mellan 1 och 5 år låg den på 3,45 procent. Marknadsräntorna som till stort baseras på statsobligationer med löptider mellan 2 och 10 år låg på mellan som minst 1,53 procent (för 10 år) och 1,67 procent (för 5 år). Det innebär att bankerna tagit höjd för ökade marknadsräntor och gjort ett påslag på i genomsnitt 1,78 till 1,92 procentenheter.