Bouppteckning – Så går det till (guide)

Här går vi igenom vad en bouppteckning är, hur den går till, vad den kan kosta och bra saker att tänka på för att bouppteckningen ska bli rätt.

När någon närstående har avlidit måste du och eventuella övriga arvingar skicka in en bouppteckning som redovisar vilka tillgångar och skulder som den avlidne hade. Du kan antingen beställa en bouppteckning av en begravningsbyrå,  jurist eller göra den själv. Läs mer här om hur en bouppteckning går till och vad du behöver tänka på.
 

Vad är en bouppteckning?

En bouppteckning är en lista över en avlidens tillgångar och skulder. Bouppteckningen ska förrättas inom tre månader efter dödsfallet och lämnas in till Skatteverket inom en månad efter förrättningsdatum. När den är registrerad och godkänd fungerar bouppteckningen som legitimation och visar vem som har rätt att representera dödsboet. Därför ska bouppteckningen ses som en värdehandling och du ska alltid behålla originalet.

Bouppteckningen ska bland annat innehålla följande:

• Uppgifter om den avlidne
• Uppgifter om arvingar och en släktutredning som du beställer på Skatteverket
• Den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen
• Förrättningsdag
• Bouppgivarens underskrift
• Förrättningsmännens underskrifter

En bouppteckning måste göras för att kunna avsluta den avlidnes konton och sälja eventuella bostäder, värdepapper samt övriga värdehandlingar.
 

Beställa bouppteckning eller göra den själv?

En bouppteckning ska göras av den som är ansvarig för dödsboet, en så kallad Bouppgivare. Detta kan göras privat och bouppgivaren är i så fall oftast den som har bäst kunskap om den avlidnes egendomar, exempelvis den avlidnes maka/make eller barn. Bouppgivaren ska utse två förrättningsmän som ska intyga att allt har skrivits ner i bouppteckningen och värderats korrekt. Förrättningsmännen får inte vara någon av arvingarna.

Du kan även beställa en bouppteckning av en begravningsbyrå eller jurist. I detta fall behöver du inte skicka in några blanketter till Skatteverket utan de sköter allting åt dig.
 

Så gör du en bouppteckning

1. Kalla alla som är delägare i dödsboet till en bouppteckningsförrättning
2. Ta fram underlag som visar vilka tillgångar och skulder den avlidne hade på sin dödsdag. Detta kan exempelvis vara uppgifter om bankkonton och fastighetsinnehav
3. Kalla två förrättningsmän som ska skriva under att allt gått till på ett korrekt sätt. Båda måste skriva under bouppteckningen men det är bara en som behöver närvara vid förrättningstillfället
4. Fyll i blanketten Bouppteckning SKV 461 från Skatteverket
5. Bifoga testamente och äktenskapsförord om det finns
6. Bifoga kallelsebevis till bouppteckningsförrättningen
7. När alla uppgifter är korrekt ifyllda och bouppteckningen är signerad skickar du in den till Skatteverket. Detta måste du göra inom fyra månader från dödsfallet.

Bouppteckning kostnad

Kostnaden för en bouppteckning varierar beroende på hur mycket arbete den innefattar. Det är inte ovanligt att en jurist debiterar omkring 1 500 kronor i timmen och att en enklare bouppteckning tar runt fyra timmar. Är det en mer komplicerad bouppteckning kan det ta betydligt längre tid och därmed bli dyrare.

Tips! Ta gärna in offerter från flera aktörer för att jämföra kostnader innan du bestämmer dig. Priserna kan skilja sig en hel del!
 

Om dödsboet saknar pengar

Kostnaden för en bouppteckning ska betalas av pengar som finns i dödsboet. Finns det inga pengar kan man vända sig till socialkontoret i den avlidnes hemkommun för att göra en dödsboanmälan. I värsta fall är det den som beställt bouppteckningen som blir ansvarig för att betala för tjänsten.
 

Sök om anstånd

Finns det någon anledning till att man inte kan göra en bouppteckning går det att ansöka om anstånd hos Skatteverket. Detta måste göras inom tre månader efter dödsfallet och man ansöker genom att ringa eller skriva till Skatteverket och förklara varför den inte kan göras.