Riksbanken höjer reporäntan!

Christina Sahlberg
Christina Sahlberg
3 minuters läsning
Riksbanken höjer reporäntan!

Tidigare idag meddelade Riksbanken att de höjer reporäntan från 0 till 0,25 procent. Anledningen: Inflationen.

Som många trodde höjde Riksbanken reporäntan i morse med 0,25 procentenheter. Det är den första höjningen sedan januari 2020 då räntan höjdes från -0,25 procent till 0 procent och första gången vi har en ränta på över 0 procent sedan 2014.

Räntebanan: Plan för framtida räntehöjningar

Riksbanken ändrade även räntebanan. Istället som tidigare då man hade kommunicerat att reporäntan skulle höjas första gången under andra halvåret 2024 signalerar direktionens nu att räntan höjs gradvis framöver och att den ligger något under 2 procent om tre år. 

Riksbanken kommer även att sänka takten i köp av värdepapper och skriver: "Direktionen har också beslutat att sänka takten i Riksbankens köp av värdepapper under andra halvåret i år så att innehavet börjar minska, samt att Riksbanken ska sluta köpa statsskuldsväxlar från och med den 28 april. På så sätt anpassas penningpolitiken så att inflationen återgår till inflationsmålet."

Reporäntan 2012 - 2022.

(Reporäntan 2012 - 2022. Källa: Riksbanken)


Inflationen

Inflation har vi när värdet på våra pengar sjunker. Vi kan köpa färre varor och tjänster för samma summa pengar. Inflationen började stiga i slutet på förra året då vi började öppnade upp efter pandemin. Vi började konsumera igen och pga brist på vissa varor och ökade energipriser ökade kostnaderna för företagen att producera varor och tjänster, och de behövde höja priserna. Sen invaderade Ryssland Ukraina och inflationen steg ytterligare. I februari hade vi en inflation på 4,5 procent och i mars låg inflationen på 6,1 procent.

Målet för Riksbankens penningpolitik är att upprätthålla ett fast penningvärde. De har preciserat detta som att inflationen ska vara 2 procent.

Hur kommer våra boräntor att påverkas nu?

När Riksbanken höjer reporäntan så blir det dyrare för bankerna att låna pengar. De bundna boräntorna påverkas mer av räntorna på bostadsobligationer (som stigit den senaste tiden) än av reporäntan och det är därför som vi har sett de bundna boräntorna stiga den senaste tiden. Den 5-åriga räntan (snitträntan) steg från 1,85 procent i februari till 2,12 procent i mars. Den rörliga boräntan (3-mån) har dock stått relativ stilla även om vissa banker har börjat att höja listräntorna. I februari låg den rörliga snitträntan (den ränta nya kunder fick i genomsnitt hos bankerna) på 1,33 procent och i mars låg räntan på 1,34 procent.

Nu när Riksbanken höjer reporäntan så är det bara en tidsfråga innan bankerna även börjar höja sina rörliga räntor. Det är troligt att bankerna höjer bolåneräntorna i samma tak eller något snabbare än Riksbanken höjer reporäntan.

Historisk skillnad mellan rörlig ränta (3-mån) och 5-års räntan.

Historisk skillnad mellan rörlig ränta (3-mån) och 5-års räntan.


Vad kan man göra som bolånetagare?

Vi kan inte påverka hur räntorna kommer att röra sig. Och det är mycket svårt att veta hur de kommer att förändras i framtiden. Vad vi dock oftast kan kontrollera är vilket bolån vi har och vilken ränta vi betalar. Och vad vi gör med våra utgifter.

  1. Så logga in på din bank och kolla vad du har för ränta idag på ditt bolån. Ta sen en titt på bankernas snitträntor. Prata med din bank och se om dom kan sänka din ränta. Om inte, kontakta 2-3 ytterligare banker och se vad de kan erbjuda. Eller låt oss hjälpa dig att jämföra och omförhandla din boränta. Byt bank om du får ner räntan.
     
  2. Se över dina kostnader och se om det finns några som du kan sänka. Byt elavtal om du kan få ett lägre pris hos ett annat elbolag. Se över dina försäkringar. Kan du få samma eller bättre skydd till en lägre kostnad?
     
  3. Med pengarna du sparar genom att se över dina kostnader stoppar du in på ett sparkonto med ränta. Kanske ett specifikt för kommande räntehöjningar. Då är du förberedd och har lite extra pengar till tuffare tider.

 

Jag gästade Aftonbladet TV tillsammans med Andreas Cervenka i morse och pratade om Riksbankens besked. Ni ser inslaget här: AB TV Riksbanksbesked


 

Bolåneräntor - snitträntor & listräntor

Bolåneräntor

Här ser du bankernas aktuella bolåneräntor. Jämför listräntor och snitträntor för bolån.

Belåningsgrad

Med hjälp av din belåningsgrad kan vi visa relevanta bolag.

Ex. 3 000 000
kr

Hur mycket behöver du låna?

Fyll i din kontantinsats eller välj en belåningsgrad % för att se hur mycket du behöver låna.

Ex. 1 500 000
kr

Ex. 85 %
%

Snitträntor är genomsnittet av de faktiskt erbjudna räntorna från banker för en viss månad
Sorterad efter ränta (låg till hög)
Bolag
Klicka på den aktuella listräntan för att se den senaste ränteförändringen

Inga sökresultat, prova att ändra filtreringen

Christina Sahlberg

Om skribenten

Christina Sahlberg, Sparekonom Compricer

Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och fyra år senare blev hon nominerad till Årets Sparprofil. Christina är dessutom författare till fyra olika böcker om privatekonomi.

Spartips för dig och din plånbok

Prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi. Varje vecka direkt till din e-post!

Skriv din e-postadress här

Läs vidare

Nästa artikel

Elpriskompensationen betalas ut från ditt elnätsbolag (ej från ditt elhandelsbolag)

1 minuts läsning

Elpriskompensationenen: I februari meddelade regeringen att en kompensation till hushållen för höga elpriser kommer att betalas ut. Stödet innebär att hushåll som har en elförbrukning som överstiger 700 kWh per månad ges ersättning utifr&...

Föregående artikel
Timpris på el - Så fungerar ett timprisavtal
3 minuters läsning