
Kör du för fort riskerar du böter – och i vissa fall att bli av med körkortet. Här får du svar på vanliga frågor om fortkörningsböter i Sverige: hur mycket de kostar, vad som gäller vid fartkameror och hur lång tid det tar innan du får boten med mera.
Vad innebär fortkörningsböter?
I Sverige har vi hastighetsbegränsningar som du måste förhålla dig till på de flesta vägar när du är ute och kör. Om du kör snabbare än hastighetsbegränsningen bryter du mot lagen och kan få fortkörningsböter av polisen. Syftet med böter är att öka säkerheten i trafiken. Risken för olyckor är högre ju fortare man kör och konsekvenserna av en olycka blir ofta värre med hastigheten.
Fortkörning är en trafikförseelse som regleras i trafikförordningen (1998:1276). Bötesbeloppen är så kallade ordningsböter och fastställs enligt Riksåklagarens föreskrifter, vilket innebär att de är förutbestämda och inte förhandlingsbara.
Hur mycket ligger fortkörningsböter på?
Hur mycket en bot hamnar på varierar beroende på vad hastighetsbegränsningen är och hur mycket man överskridit gränsen med. Generellt sett kan böterna för fortkörning variera från 1 500 kr till 4 000 kronor. Om du överskrider hastighetsgränsen med mer än 36 km/h kan böterna vara betydligt högre och du riskerar dessutom att bli av med körkortet. Dessutom kan polisen omhänderta ett körkort om överträdelsen är särskilt allvarlig.
Överträdelse av hastighet på väg när begränsningen är 50 km/h eller lägre:
1–10 km/h över gränsen: 2 000 kronor
11–15 km/h över gränsen: 2 400 kronor
16–20 km/h över gränsen: 2 800 kronor
21–25 km/h över gränsen: 3 200 kronor
26–30 km/h över gränsen: 3 600 kronor
31–35 km/h över gränsen: 4 000 kronor
36 km/h över gränsen, och mer: Överlämnas till åklagare – bötesbelopp fastställs i domstol och körkort kan återkallas.
Överträdelser av hastighet på väg när begränsningen är högre än 50 km/h:
1–10 km/h över gränsen: 1 500 kronor
11–15 km/h över gränsen: 2 000 kronor
16–20 km/h över gränsen: 2 400 kronor
21–25 km/h över gränsen: 2 800 kronor
26–30 km/h över gränsen: 3 200 kronor
31–35 km/h över gränsen: 3 600 kronor
36–50 km/h över gränsen: 4 000 kronor
51 km/h över gränsen, och mer: Överlämnas till åklagare – bötesbelopp fastställs i domstol och körkort kan återkallas.
Överträdelse med mer än 30 km/h i tätbebyggt område (50-väg eller lägre) eller mer än 40 km/h på 70-väg och uppåt kan leda till återkallelse av körkortet.
Hur många fortkörningsböter får man ha?
Det finns ingen gräns för hur många fortkörningsböter du kan få. Transportstyrelsen gör en helhetsbedömning vid upprepade överträdelser. Körkortet kan återkallas även om varje enskild överträdelse inte når spärrtidsnivå.
Fortkörningsböter och körkort
Det vanligaste är att körkortet återkallas om du kört mellan 31-40 km/h för fort och då är spärrtiden två månader. Vid allvarligare fortkörningar kan du få en längre spärrtid på upp till tre år.
Hur lång tid tar det innan en fortkörningsbot kommer?
Det finns ingen fast tid för när fortkörningsböter skickas ut i Sverige. Det kan ta allt från några dagar till flera veckor beroende på när polisen behandlar trafiköverträdelsen. Det är dock vanligt att fortkörningsböter skickas ut inom en månad efter att fortkörningen har skett.
Om du överskrider hastighetsgränsen på en plats där det finns en fartkamera kommer du att få en fortkörningsbot hemskickad. Det är samma bötesbelopp som gäller vid fortkörning förbi en fartkamera som vid polisens hastighetskontroller.
Hur betalar man fortkörningsböter?
Har du fått en fortkörningsbot betalar du den till Polismyndighetens bankgiro: 520-0878. Du måste alltid ange föreläggandenummer/OCR-nummer vid betalning. Alla uppgifter och information om hur du gör hittar du på boten. Det är Polismyndigheten som utfärdar böterna i form av en ordningsbot – inte inkasso eller Kronofogden. Om du inte betalar i tid kan ärendet dock lämnas vidare till Kronofogden för indrivning.
Tips för dig som fått en felaktig parkeringsbot
Så här går du tillväga för att överklaga parkeringsböter.

Om skribenten
Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.
År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och fyra år senare blev hon nominerad till Årets Sparprofil. Christina är dessutom författare till fyra olika böcker om privatekonomi.
Spartips för dig och din plånbok
Prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi. Varje vecka direkt till din e-post!