Bostadskrascher genom tiderna

Christina Sahlberg
Christina Sahlberg
1 minuts läsning
Bostadskrascher genom tiderna

Bostadskrascher har kommit och gått i världshistorien. Här går vi igenom vad en bostadskrasch är och några av de värsta som skett i Sverige och omvärlden.

Vad är en bostadskrasch?


En bostadskrasch är en kraftig och ofta snabb nedgång i bostadspriserna på en viss marknad. Denna nedgång kan vara lokal, regional eller nationell.

Bostadskrascher kan utlösas av en mängd olika faktorer men ofta är det en kombination av ekonomiska, finansiella och psykologiska faktorer som spelar in. Det kan exempelvis bero på att det byggs fler bostäder än vad det finns efterfrågan till, att räntorna stiger kraftigt eller ekonomisk osäkerhet och lågkonjunktur.
 

De största bostadskrascherna i Sverige


De största bostadskrascherna i Sveriges moderna historia har i allmänhet varit kopplade till större ekonomiska kriser eller förändringar i den ekonomiska politiken. Här är några av de mest noterbara:

  • Krisen i början av 1990-talet: I början av 1990-talet genomgick Sverige en djup ekonomisk kris vilket innebar att bostadspriserna föll kraftigt. Denna kris kom som ett resultat av en kombination av faktorer, inklusive högt skuldsatta hushåll, en öppning av den finansiella sektorn, samt en global lågkonjunktur. Många banker stod inför stora problem och staten var tvungen att rädda flera av dem.
     
  • Oljekrisen på 1970-talet: Under 1970-talet upplevde världen två oljekriser som ledde till hög inflation och stigande räntor. Detta hade också en negativ inverkan på den svenska bostadsmarknaden, även om kraschen inte var lika djup som den på 1990-talet.
     
  • Amorteringskrav: Under 2010-talet införde Finansinspektionen nya regler för att dämpa skuldsättningen i de svenska hushållen. Detta inkluderade bland annat skärpta amorteringskrav för nya bolån. Dessa regleringar hade en nedkylande effekt på bostadsmarknaden, även om man inte kan tala om en "krasch" i traditionell mening.
     

Stora bostadskrascher i världen


De största bostadskrascherna i modern tid har varit kopplade till den globala finanskrisen som startade under år 2007-2009 och vars efterdyningar skapade ekonomiska kriser runtom i världen.

  • USA:s subprime-kris och den globala finanskrisen (2007-2009): En av de mest uppmärksammade bostadskrascherna i modern tid var den amerikanska bostadsmarknadens kollaps som började med subprime-lån (riskfyllda bostadslån). När låntagare i större omfattning slutade betala sina lån ledde det till en kedjereaktion i det finansiella systemet och resulterade i den globala finanskrisen.
     
  • Spanska bostadskraschen (2008-2014): I samband med den globala finanskrisen drabbades även Spaniens bostadsmarknad hårt. Efter år av snabb bostadsutveckling och stigande priser kraschade marknaden, vilket ledde till hög arbetslöshet och ekonomiska svårigheter för landet.
     
  • Japans "förlorade decennium" (1990-talet): Under 1980-talet hade Japan en enorm tillväxt på fastighets- och aktiemarknaden och detta skapade en gigantisk bubbla. När denna bubbla sprack i början av 1990-talet ledde det till en långvarig deflation och ekonomisk stagnation i landet.
     
  • Irländska bostadskraschen (2007-2013): Liksom i Spanien hade Irland under 2000-talet en snabb bostadsutveckling driven av stigande krediter och spekulation. Efter den globala finanskrisen kraschade dock marknaden med stora ekonomiska konsekvenser som följd.
     
  • Nederländska bostadskraschen (2008-2013): Även Nederländerna drabbades av en bostadskrasch under finanskrisen med ett kraftigt fall i bostadspriserna och en inbromsning i byggandet.
     

Har vi en bostadsbubbla i Sverige nu?


Man vet sällan om en bostadsbubbla råder förrän efter bubblan har spruckit. Det finns experter som anser att vi befinner oss i en bostadsbubbla i skrivande stund medan andra experter menar att så inte är fallet.

De stigande bolåneräntorna har satt press på bostadspriserna och svenska hushåll har stora lån. Om detta leder till en bostadskrasch eller inte kan bara framtiden utvisa. Faktorer som motverkar en krasch är att den svenska arbetslösheten är relativt låg än så länge och att det byggs färre bostäder än vad som många menar behövs. Det bidrar till att hålla priserna uppe.
 

Lästips:

Här hittar du som funderar på att sälja din lägenhet eller köpa hus bra tips. Läs om hur du får en värdering av din bostad eller hur du höjer värdet på din bostad inför en försäljning.

Christina Sahlberg

Om skribenten

Christina Sahlberg, Sparekonom Compricer

Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och fyra år senare blev hon nominerad till Årets Sparprofil. Christina är dessutom författare till fyra olika böcker om privatekonomi.

Spartips för dig och din plånbok

Prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi. Varje vecka direkt till din e-post!

Skriv din e-postadress här

Läs vidare

Nästa artikel

20 % i ränta på din kvarskatt från och med september

1 minuts läsning

Räntorna höjdes 1 augusti 2023 Den första augusti i år höjdes den låga kostnadsräntan från 3,75 till 5 procent. Den höga kostnadsräntan höjdes från 18,75 till 20 procent. Intäktsräntan, ränta på belopp som &au...

Föregående artikel
Fastighetsbeteckning - allt du behöver veta
1 minuts läsning