Gick nyss in på SCB:s webbsida för att se vad som låg bakom den senaste ökningen i inflationstakten. Blicken fastnade på en blänkare: ”Snart är det den 11 november 2011. Att gifta sig på ett rytmiskt datum har ökat i popularitet.” Ser man detta som ett slags lyckotal som ökar chansen för ett livslångt lyckligt äktenskap? En rapport om giftermål och skilsmässor fanns bakom länken. Under 2010 lovade drygt 50 000 par varandra evig kärlek medan knappt hälften så många äktenskap upplöstes.

På våren för ungefär ett och ett halvt år sedan, strax före Prinsessan Victoria och Prins Daniel gifte sig, gjorde vi på Institutet för Privatekonomi en undersökning kring bröllop. Undersökningen visade att den viktigaste orsaken till att man väljer att gifta sig är kärlek. Därefter följde att det är en bekräftelse på parrelationen, att man gör det av juridiska skäl, och att det är roligt med bröllop och fest.

Jag kan inte låta bli att fundera på om något av dessa skäl ger bättre förutsättning än övriga för ett livslångt och lyckligt äktenskap. Att man gifter sig av kärlek låter ju definitivt betydligt mer lyckligt hållbart än argumenten att man gifter sig av juridiska skäl eller för att det är roligt med bröllop och fest. Men samtidigt behöver det ju inte alls vara så. Det kan ju såklart vara så att de som väljer att gifta sig av juridiska skäl eller för att det är roligt med bröllop och fest älskar varandra lika mycket, eller till och med mer, än de som väljer att gifta sig av kärlek… bara det att de tycker att kärleken inte behöver bekräftas genom en vigsel. För kärlekens skull kan de lika gärna vara sambor eller särbor. Nej, orsaken till varför många äktenskap slutar i skilsmässa står inte att finna i vår undersökning. Men jag tycker att det skulle vara väldigt intressant att få veta vilka orsaker som ligger bakom kärlekens upphörande och äktenskapens upplösning. De verkliga skälen. Tänk om det skulle vara dålig koll på ekonomin eller avsaknad av gemensamma värderingar för ekonomin? Jag har ett vagt minne av att jag någon gång har sett en undersökning som visade att bråk om pengar låg högt upp bakom varför man grälar eller varför man skiljer sig (minns inte riktigt vilket det var men skulle nog kunna gälla för båda). I så fall skulle många skilsmässor kanske kunna undvikas om man pratar mer med varandra om pengar, och helst tidigt i relationen.

Här på Institutet för Privatekonomi har vi inte heller gjort någon undersökning som tar reda på varför man skiljer sig. Däremot gör vi återkommande beräkningar på vad det kan kosta att skilja sig. För ett par med två barn kan det handla om närmare 10 000 kronor per månad, tillsammans. Givet vissa förutsättningar som att de båda bor i var sin hyreslägenhet men behöver var sin bil efter separationen. Det blir drygt en miljon kronor sett över en tioårsperiod.

Även om ekonomin inte behöver eller ska styra beslutet att skiljas eller inte så är det ändå viktigt att vara medveten om att en skilsmässa påverkar ekonomi, och nästan alltid till det sämre. Att det blir mindre pengar över efter en separation beror till stor del på att ytterligare en bostad behövs, men också på att en till bil kan behöva införskaffas och att fasta utgifter för till exempel hemförsäkring, telefon, tv, internet och dagstidning inte längre kan delas. Jag vill än en gång påpeka att det här inte ska avgöra om man skiljer sig eller inte. Det viktiga är att man förberedd.

Hur mycket ens personliga ekonomi påverkas/försämras av en skilsmässa beror så klart på en massa omständigheter och också på om man i framtiden träffar någon ny partner. Klart är i alla fall att en skilsmässa sannolikt blir en betydligt större smäll för hushållskassan än vad en inflationstakt på 2 till 3 procent blir…:-)

Maria Ahrengart
Privatekonom
Swedbank