Fastighetsavgift och fastighetsskatt (guide)

Christina Sahlberg
Christina Sahlberg
1 minuts läsning
Fastighetsavgift och fastighetsskatt (guide)

Här kan du läsa om kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. Vi reder ut begreppen, förklarar hur de fungerar och vad skillnaden är mellan dem.

Vad är fastighetsavgift och fastighetsskatt?


Fastighetsavgift och fastighetsskatt är två olika typer av avgifter som du kan behöva betala om du är fastighetsägare i Sverige.
 

Kommunal fastighetsavgift


Fastighetsavgiften är en kommunal avgift som betalas årligen och baseras på fastighetens taxeringsvärde. Detta är en avgift som de flesta fastighetsägare behöver betala och den används för att finansiera kommunala tjänster och infrastruktur, som skolor, vägar och renhållning. Den kommunala fastighetsavgiften gäller för nedan listade enheter som används som bostäder:

  • Småhus (radhus, villa, fritidshus)
  • Lantbruk med bostadsbyggnad och tomtmark (jordbruksfastighet)
  • Ägarlägenhet
  • Hyreshus
  • Bostadsrätter (föreningen betalar avgiften)

Avgiften är en procentsats av taxeringsvärdet och beror på vilken fastighet det rör sig om, men det finns ett takbelopp som begränsar avgiftens storlek. För småhus är till exempel procentsatsen 0,75% under 2023 av taxeringsvärdet och takbeloppet är 8 874 kronor. Takbeloppet för 2024 är 9 525 kronor.

Ungefär hälften av alla småhusägare betalar i dagens läge maxbeloppet. Om din fastighet har ett taxeringsvärde som överstiger cirka 1 250 000 kronor så kommer du att behöva betala maxbeloppet. För 2024 får du betala maxbeloppet vid ett taxeringsvärdet på 1 270 000 kronor.

OBS! Pensionärer får en skattereduktion av avgiften, samt personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning.
 

Statlig fastighetsskatt


Fastighetsskatten är en statlig skatt som också baseras på fastighetens taxeringsvärde. Skillnaden är att fastighetsskatten går direkt till staten och används för att finansiera olika nationella ändamål, som försvar och socialförsäkringar. Skatten betalas årligen och beräknas genom att multiplicera fastighetens taxeringsvärde med en fastighetsskattesats. Statlig fastighetsskatt ska betalas för fastigheter som inte för tillfället används som bostäder, nämligen:

  • Kommersiella fastigheter
  • Industrifastighet
  • Elproduktion
  • Byggnader under uppförande på obebyggd mark
     

När betalar man fastighetsavgift och fastighetsskatt?


Fastighetsavgiften och fastighetsskatten betalas en gång om året till Skatteverket genom en inkomstdeklaration. Där finns redan ifyllda uppgifter, vilket innebär att du endast behöver skriva under och skicka in deklarationen om den stämmer.

Om du var registrerad som ägare till en fastighet den 1 januari ett visst år kommer du att betala fastighetsskatt eller fastighetsavgift för hela inkomståret.
 

Historik och nivåer av fastighetsavgift och fastighetsskatt


Historiskt sett har både fastighetsavgiften och fastighetsskatten varit föremål för förändringar och omstruktureringar. Till exempel infördes fastighetsskatten på 1920-talet och har sedan dess genomgått flera reformer och justeringar. Sedan den 1 januari 2008 infördes en förändring där en kommunal fastighetsavgift ersatte den tidigare statliga fastighetsskatten för bostäder. Alla bostäder i hyreshus, ägarlägenheter och småhus omfattas nu av den kommunala fastighetsavgiften. Statlig fastighetsskatt är däremot en skatt som ägare till fastigheter utan färdigbyggda bostäder behöver betala.

Det pågår en politisk debatt huruvida fastighetsskatten eventuellt ska återinföras, men i skrivande stund finns inga skarpa förslag om hur det skulle gå tll.
 

Fler lästips för dig som är fastighetsägare:

Här kan du som funderar på att sälja din fastighet hitta tips på hur du höjer värdet inför en försäljning, Ska du istället skaffa en fastighet får du här bra tips när du ska köpa hus och flytta till ett hus. Läs allt om inteckning, pantbrev och lagfart eller vad som brukar ingå i boendekostnaderna. Har du bolån hittar du allt du behöver veta om ränteavdraget på bolån och hur du sänker din bolåneränta.

Christina Sahlberg

Om skribenten

Christina Sahlberg, Sparekonom Compricer

Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och fyra år senare blev hon nominerad till Årets Sparprofil. Christina är dessutom författare till fyra olika böcker om privatekonomi.

Spartips för dig och din plånbok

Prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi. Varje vecka direkt till din e-post!

Skriv din e-postadress här

Läs vidare

Nästa artikel

Tro inte på experternas prognoser!

1 minuts läsning

Kunskap och lång erfarenhet gör oss nämligen inte till bra prognosmakare för vår ekonomiska framtid. För det krävs en regelbunden miljö, gärna ett slutet system, som i till exempel spelet schack. En erfaren schackspelare vinner ofta över en nyb&...

Föregående artikel
Studiebidrag - Allt om bidraget från CSN
1 minuts läsning