Ekonomiskolan del 2: Dina inkomster

I del 1 av ekonomiskolan gjorde du en budget. Nu är det dags att se över den ena delen av din budget: Dina inkomster.

Även om du jobbar heltid finns det både kvällar och helger att ta av om du vill få in mer pengar. Och även om det känns motigt att kräva högre lön så går det ofta att få upp lönen genom att förbereda sig inför lönesamtalet. Har du ett jobb där du känner att du har fastnat, där du inte får upp lönen, kan byte av jobb vara en lösning. Du kan även få mer pengar över genom att se över din skatt. Du kan till exempel jämka, göra avdrag och gå ur kyrkan.

Få upp din lön

Ska du byta tjänst, har du fått ett helt nytt jobb eller är det dags för årets lönesamtal? Förbered dig. Då har du ett betydligt bättre utgångsläge för lönesamtalet och större möjlighet att påverka din lön. De flesta arbetsplatser har ett löneavtal som fastställer när lönen ska ses över och hur löneökningen ska se ut. Ta reda på vad som gäller för din arbetsplats och för dig.  

Ofta använder man ett lönesamtal för att diskutera din arbetsprestation. Hur sköter du ditt jobb och vilka resultat har du uppnått? I lönesamtalet får du förhoppningsvis en motivering till varför du har den lön du har och får veta vad du kan göra för att påverka din lön och en chans att berätta vad du tycker om din löneutveckling. Kom ihåg att det inte bara är dina arbetsuppgifter och din prestation som styr. Även företagets utveckling och hur efterfrågad din kunskap är på marknaden avgör vilken lön du kan få.       

Byter du arbetsgivare, får en ändrad befattning eller ges nya arbetsuppgifter brukar lönesamtalet kallas löneförhandling.

Tips inför lönesamtalet

• Skriv ner och memorera argument för varför du ska få löneförhöjning, till exempel att du har fått nya arbetsuppgifter, fått ökat ansvar eller levererat ovanligt bra. Kolla upp lönestatistiken för din tjänst och vad andra inom din yrkesgrupp tjänar. 
   
• Ställ frågor och lyssna. Är du öppen och inte låst vid ett enda mål är det mer sannolikt att ni kan komma överens.
   
• Jämför dig inte med dina kollegor. Det finns ofta en mängd skäl till varför din kollega har en högre lön än vad du har.
   
• Begär lite mer än vad du tror att du kommer att få. Se ditt lönesamtal som en förhandling där ni båda får ge och ta.
   
• Ha en plan B om inte löneanspråket tas emot väl. Kan du få några andra förmåner, såsom extra semesterdagar, tjänstebil, mer flexibla arbetstider eller att gå en kurs?
   
• Undvik att använda känslo­argument och argument som har med din ekonomi att göra. Utgå istället ifrån ditt företags situation och fokusera på hur du kan bidra till dess framgång.
   
• Ställ aldrig ultimatum om att du slutar om du inte får den önskade lönen. Om du funderar på att lämna företaget kan arbetsgivaren undvika att satsa på dig.

Deklarera aktivt

Du ska deklarera varje år i hela ditt liv, så varför inte ge årets deklaration lite tid och lära dig lite om deklarationen en gång för alla. Motstå frestelsen att godkänna din deklaration utan att gå igenom den ordentligt. Se den som en sammanfattning av ditt ekonomiska år och lägg lite tid på att förstå den och kontrollera att den stämmer. Även om det mesta redan är ifyllt i deklarationen kan det finnas saker du kan göra för att minska din skatt.

Kort om skatt

Kommunalskatt. Du får tjäna 24 873 kronor per år (2025) utan att betala skatt, men är din sammanlagda förvärvsinkomst högre än så måste du skatta på hela summan minus ett grundavdrag och ett avdrag för allmän pensionsavgift. Grundavdragets storlek varierar beroende på hur stor inkomst du har. Den summa (det vill säga inkomsten efter avdrag) som kommunalskatten beräknas på kallas beskattningsbar inkomst. Skattesatsen beror på i vilken kommun du bor och varierar mellan 29 och 35 procent.

Statlig inkomstskatt. Är din beskattningsbara inkomst högre än 625 800 kronor (+ grundavdraget) år 2025 måste du, utöver kommunalskatten, betala 20 procent i statlig inkomstskatt på överstigande belopp. Eftersom grundavdraget skiljer sig åt beroende på om du är under eller över 65 år finns det två olika brytpunkter att hålla koll på. Brytpunkterna FÖRE grundavdrag ser ut så här (2025):

• Är du under 65 år: 643 100 kronor per år. 
• Är du över 65 år: 733 200 kronor per år.

Områden i din deklaration som du kan se över:

Kyrkoavgift. I din deklaration ser du hur mycket du betalar i kyrkoavgift. Tidigare var det en skatt som ingick i kommunalskatten. Idag är det en avgift som du betalar varje år för att vara medlem i Svenska kyrkan. Hur stor avgiften är skiljer sig mellan olika kommuner, men den ligger i genomsnitt på 1 procent av den beskattningsbara inkomsten. Medlemskapet är frivilligt, och väljer du att gå ur kyrkan sänker du din skatt med cirka 1 000 kronor för varje 100 000 kronor du har i årslön.  Ps. Att gå ur kyrkan är kostnadsfritt så se upp med tjänster för detta som tar betalt. Ds.     

Jämkning. Om du har inkomster från fler än ett håll riskerar dina skatteinbetalningar att bli fel och du kan hamna över gränsen för statlig skatt samtidigt som din huvudarbetsgivare drar för lite skatt. Gör i så fall en jämkning hos Skatteverket och be din huvudarbetsgivare att dra mer pengar så att du slipper kvarskatt. Det kan också vara bra att jämka om du tex har ränteavdrag att göra. Då jämkar du för att inte få tillbaka på skatten. I slutändan betalar du samma summa i skatt, men jämkning kan göra att du slipper kvarskatt alternativt att låna ut pengar till staten utan ränta. Du ansöker om jämkning genom att fylla i din förväntade inkomst i en jämkningsblankett från Skatteverket. Beslutet från Skatteverket använder du för att be din arbetsgivare dra rätt skatt från din lön.                    

Avdrag. Även om flera avdrag redan är inskrivna i din deklaration finns det ytterligare en stor mängd avdrag som kan vara möjliga för dig att göra. Du hittar alla avdrag i Skatteverkets avdragslexikon. Några vanliga avdrag: 

• Ränteavdrag. Ränteavdraget är egentligen inget avdrag utan en skattereduktion. Det är förtryckt i deklarationen, men du behöver se över att det stämmer. Regeln är att årets räntor upp till 100 000 kronor gör att skatten reduceras med 30 procent av ränteutgiften. Över 100 000 kronor gäller 21 procent.
  
  Du måste alltså betala skatt under året för att få göra ränteavdrag. Är ni två som står på ett lån kan den ena föra över skattereduktionen till den andra om hon eller han inte har betalat tillräckligt med skatt för att få göra avdraget. Det gör ni genom att ändra de förifyllda beloppen under punkt 8.1 i era båda deklarationer.
   
• Rot- och rutavdrag. Du kan ha rätt att göra rotavdrag på 30 procent av arbetskostnaden när du anlitar någon för husarbeten (exempelvis reparation, under- håll och ombyggnad/tillbyggnad), liksom du kan ha rätt till rutavdrag på 50 procent för hushållsnära tjänster (såsom städning, flyttjänster samt reparation och underhåll av vitvaror och it-utrustning). Material och resekostnader ger inte rätt till rot- och rutavdrag.
  
  Maxavdraget är totalt 75 000 kronor per person och år. Du får alltså göra rutavdrag för upp till 75 000 kronor eller rotavdrag för upp till 50 000 kronor, eller en mix av avdrag för max 75 000 kronor. Om ni är två som äger bostaden det gäller kan ni fördela avdraget mellan er genom att skicka ett brev, undertecknat av er båda, till Skatteverket. Har du redan fått din deklaration kan du omfördela avdraget genom att fylla i fältet Övriga upplysningar.
   
• ​Grön teknik. 2021 ersattes de nuvarande stöden för solcellssystem, lagring av egenproducerad elenergi och laddningspunkter till elfordon av en skattereduktion för kostnaden för arbete och material av grön teknik.
  Avdraget fungerar på liknande sätt som rot- och rutavdragen, så att du som köpare får avdraget direkt på fakturan. Skattereduktionen får uppgå till högst 50 000 kronor per person och år.
   
• Bostadsförsäljning. Bostadsförsäljning är det område i deklarationen där flest gör misstag. Har du sålt din bostad och står inför att deklarera det läs på så du gör rätt direkt.
  
  Har du sålt din bostad med vinst ska du betala skatt på 22 procent av vinsten. Om du uppfyller förutsättningarna kan du dock välja att skjuta upp skatten genom att göra uppskov. Från och med 2021 så är räntan på uppskovet borttaget. Uppskov begär du i deklarationen året efter det kalenderår då du sålt bostaden. 
  
  Säljer du din bostad med förlust får du en skattereduktion på 30 procent på halva förlusten upp till 100 000 kronor. För förluster över 100 000 kronor blir din skattereduktion 21 procent.
   
• Pensionssparande. Om du inte får tjänstepension via din arbetsgivare, eller om du är egen företagare, kan du spara till pensionen i en privat pensionsförsäkring och göra avdrag för det. Tack vare avdragsrätten kan du sätta av en summa av din bruttolön (alltså innan du har skattat för pengarna) och skatta för det när du tar ut pengarna som pensionär. Att pensionärer ofta tjänar mindre, och därmed skattar mindre, gör ett sådant sparande förmånligt. Pensionssparar gör du i en privat pensionsförsäkring eller i ett individuellt pensionssparande (IPS) hos din bank.
     
• Resor till och från arbetet. När det gäller resor till och från arbetet får du under vissa förutsättningar göra avdrag för de utgifter som överstiger 11 000 kronor.
  
  Reser du med bil eller motorcykel har du rätt att göra avdrag om avståndet är mer än fem kilometer och om du gör en tidsvinst på minst två timmar per dag jämfört med om du hade åkt kollektivt. Reser du med kollektivtrafiken ska avståndet mellan bostad och arbetsplats vara mer än två kilometer.
   
• Kapitalförluster. Säljer du aktier, fonder eller andra marknadsnoterade värdepapper i en aktiedepå ska du betala 30 procent skatt på eventuell vinst. Årets vinster kan dock kvittas rakt av mot årets förluster.
  
  Ett exempel. Har du 10 000 kronor i vinst och 10 000 kronor i förlust behöver du inte skatta något alls. Har du 10 000 kronor i vinst och 3 000 kronor i förlust får du betala 2 100 kronor i skatt ((10 000 − 3 000) × 30 procent). Du får alltså kvitta 3 000 kronor av din vinst mot 3 000 kronor av din förlust och betala 30 procent i skatt på det som återstår av vinsten.

Har du inga vinster att göra avdrag från får du använda dig av andra inkomster i inkomstslaget kapital (exempelvis ränteinkomster, aktie- utdelningar eller en reavinst från en bostadsförsäljning) och i tredje hand medges skattereduktion för inkomst av tjänst.

Sparar du på ett investeringssparkonto eller i en kapitalförsäkring skattar du på hela innehavet varje år och beskattas därför inte när du säljer värdepapper. Du kan inte heller göra några förlustavdrag.            

Skaffa fler inkomster

Förutom genom att få upp din lön kan du under en period få in mer pengar genom att jobba mer. Arbetar du redan heltid kan du jobba extra på kvällar och helger. Arbetar du inte heltid kanske du har möjlighet att gå upp i tid eller skaffa dig ytterligare ett arbete. Kom ihåg att informera din arbetsgivare om dina bisysslor. Enligt vissa kollektivavtal är det till och med din skyldighet att göra det. 

Har du inget arbete idag kan ett nytt jobb, litet som stort, göra en stor skillnad för dina inkomster och din ekonomi.   

Tips på extra inkomster

• Sälj saker på Blocket, Tradera eller loppis. Ta en titt på vinden eller i förrådet en gång om året och lägg upp annonser eller boka in dig på en lopp­marknad. Bra för ekonomin och bra för miljön.
   
• Sälj dina tjänster. Du kan bidra med sådant som du är extra bra på, exempel­ vis programmering, snickeri, sömnad eller att bygga hemsidor. Eller enklare tjänster såsom att klippa gräs, sitta barn­ vakt, gå ut med hundar och hjälpa till med läxläsning.
   
• Delta i betalda undersökningar. Många undersökningsföretag ersätter deltagare för att de svarar på under­ sökningar. Du hittar dem om du googlar på ”betalda undersökningar”.
   
• Hyr ut ditt boende eller ett rum. Kan du hyra ut din bostad när du åker på semester? Eller hyra ut ett rum till en student? Eller ett förråd för förvaring? Det finns många olika tjänster för det, till exempel Airbnb och Blocket. Det är viktigt att du skriver ordentliga avtal vid alla typer av uthyrning så att du slipper hamna i konflikt om det skulle hända något. 
   
• Sälj dina bilder. Gillar du att fotogra­fera? Det finns bildarkiv, såsom Shutter­ stock och Istock, där du kan ladda upp dina bilder. När någon laddar ner en bild du tagit får du betalt.
   
• Se över om du är berättigad till några bidrag. Är du ung med barn, eller pensionär, kan du ha rätt till bostadsbidrag. Studerar du kan du ha rätt till studiestöd och är du föräldra­ledig är du berättigad till föräldra­penning. På forsakringskassan.se hittar du en fullständig lista med bidrag kallad Ersättningar A–Ö.

Behöver du betala skatt på dina extra inkomster? 

Om du säljer varor via exempelvis Blocket eller på en loppmarknad vid enstaka tillfällen behöver du inte betala skatt så länge vinsten (vad du säljer varan för minus ditt inköpspris för den) inte överstiger 50 000 kronor. Om du däremot säljer varor regelbundet ska du redovisa inkomsten i din deklaration, som hobbyverksamhet eller näringsverksamhet beroende på omfattningen och verksamhetens syfte. Du får då betala skatt från första kronan. 

Om du har en sporadisk verksamhet, såsom att hyra ut dina egna tjänster eller delta i undersökningar, ska du betala skatt. Det räcker att du redovisar din extra inkomst i din deklaration. Då läggs den ihop med din vanliga inkomst. Om extrasysslan har som syfte att ge dig inkomster på återkommande basis bör du ha F-skattsedel och vara registrerad för momsredovisning hos Skatteverket. Du måste då, om överskottet av näringsverksamheten överstiger 1 000 kronor, betala sociala avgifter i form av egenavgifter.

Mer information om ekonomiskolans 12 delar hittar du här: Compricers ekonomiskola. 

Del 1: Budget: Få kontroll över din ekonomi genom att göra en sammanställning över pengarna som kommer in och pengarna som går ut.

Del 2: Dina inkomster. Mer pengar in: Få upp din lön, betala mindre skatt och skaffa fler inkomster.

Del 3: Dina utgifter. Behöver du allt du betalar för, kan du få samma tjänst för en lägre kostnad och kan du handla smartare?

Del 4: Tankevurpor. Hur tar du ekonomiska beslut, vilka tankevurpor gör du och varför är det så svårt att planera inför framtiden? 

Del 5: Buffert. Hur mycket behöver du ha i en buffert och hur och var sparar du dessa pengar på bästa sätt?

Del 6: Långsiktigt sparande. Hur mycket bör du spara på lång sikt? Och hur och när ska du investera för bäst avkastning?

Del 7: Försäkringar. Vilka försäkringar behöver du, vad bör de innehåller och hur får du bäst skydd till lägst pris?

Del 8: Ditt bolån. Hur mycket får du låna, hur ser amorteringskraven ut, kan du förhandla ner räntan och bör du binda ditt bolån?

Del 9: Andra lån. Hur fungerar studielån, billån, kreditkort och privatlån. Vilka bör du undvika och hur får du bäst villkor?

Del 10: Pensionen. Vi går igenom pensionens olika delar och ger råd om vad du kan göra idag för en bättre livskvalitet imorgon.

Del 11: Olika delar i livet. Hur påverkas din ekonomi när du flyttar, blir sambo, gifter dig,  köper en bostad, får barn, skiljer dig och ärver någon?

Del 12. Sammanfatta, uppdatera och fira! Du har nu gått igenom hela din ekonomi! Värt att firas! Gå sedan tillbaka till din budget och uppdatera

Mer information runt de olika stegen i ekonomiskolan hittar du också i boken: Fixa din privatekonomi: smarta lifehacks för mer pengar och ett rikare liv som du hittar här: Bokus. Finns även som ljudbok.